15 januari 2010

Dårens dotter

Mian Lodalens Dårens dotter handlar förvisso som namnet antyder om en dotter, men också om en charmig slarver till pappa som ständigt sviker. Att bokens pappa ligger väldigt nära Lodalens pappa har jag förstått men hur nära bokens jag - Connie - ligger Lodalen själv är mer oklart, men jag gissar att det finns ganska stora likheter där också.

Connie växer upp hos sin moster och morbror som ganska motvilligt tar sig an henne efter moderns självmord. Pappan dyker bara upp när det passar honom men ändå är han Connies idol, den hon ständigt längtar efter. Stunderna med honom är som ett äventyr, fulla av hans fantastiska historier och tokiga upptåg. En annan viktig person i Connies liv är kompisen Kalle och deras bus upptar en stor del av boken. Efter dryga hundra sidor blir det dock lite tradigt och jag gör något ganska förbjudet. Jag hoppas 200 sidor framåt i handlingen och det märkliga är att den fortsatta läsningen inte störs eller försvåras av det. Säkert mycket beroende på att bokens handling inte förs framåt av det som hänt tidigare utan boken kan snarare beskrivas som en räcka episoder ur en barndom .

Inga kommentarer :