31 december 2008

Det här är inte en årskrönika

Jaha ja nu såhär årets sista dag ska man väl ta och summera året som gått. Alla tidningar, tv-kanaler och bloggar med självaktning har någon form av årskavalkad. Men hur tusan ska jag kunna summera ett helt år när jag knappt kommer ihåg vad som hände förra månaden? Läste till exempel att SvD listar Ping-pongkingen som en av 2008 års bästa filmer. Jaså kom den 2008? Det känns som urlänge sen jag såg den. Så jag får nog passa på punkten "året som gått".

Nästa stora grej såhär års är att avge nyårslöften inför det kommande året. Men varför? Vad är det som säger att man just vid denna tidpunkt på året befinner sig i en sån situation att man ska förändra sitt liv? Insikten om att det är dags att skärpa till sig kan ju komma när som helst, kanske mitt i sommaren. Och då är det väl dumt att vänta ända till nyår innan man börjar. Det låter mer som en dålig ursäkt tycker jag. Dessutom är det ju fullt legitimt att inte hålla sina nyårslöften. Nyårslöften är liksom något man ska bryta.

Men ändå. Gott nytt år och skål!

Några årskrönikor: SvD, DN, Aftonbladet

30 december 2008

Guldbaggenominerade



Nu har vi fått veta vilka som är nominerade till årets guldbaggar. En får ju skämmes! Jag har inte sett en enda en av de som är nominerade till årets bästa film. Inte för att intresse har saknats. Mer för att tid har saknats. Åtminstone Låt den rätte ... och De ofrivilliga står högt upp på "måste se"-listan. Däremot måste jag erkänna att jag är sådär måttligt intresserad av Maria Larssons eviga ögonblick som fått flest nomineringar. Men det kanske finns anledning att tänka om där.

Mer om: , ,

28 december 2008

Snart ett minne blott?


I Finland har man bestämt sig för att ta i med hårdhanskarna mot tobak genom att förbjuda ...

... lakritspipor.

Aftonbladet SvD

22 december 2008

Julefriden närmar sig

Julefriden närmar sig. I morgon bär det av till Österbotten och en veckas julledighet. Sambon lovade titta in på någon lämplig pocket shop och ladda upp med nya böcker. Annars finns det väl i och för sig att ta av ur bokhyllan hemma också. Men det går inte att komma ifrån att pocket är ett ypperligt format när man ska packa ner i resväskor. Jag kommer i alla fall inte att bära med mig några manushögar i från jobbet.

Avbrott i läsandet blir det för att lassa in från julbordet (förstås), umgås med goda vänner men också för att titta på SVT:s stora julsatsning om Selma Lagerlöf. Jag har väl aldrig direkt tänkt mig att Selma skulle se ut som Helena Bergström, men jag ska se tv-serien med öppet sinne har jag bestämt.

21 december 2008

Julklappsreflektion

Det finns ett plagg som större delen av året för en undanskymd tillvaro längst bak i butikerna. Men under några korta veckor just innan jul får detta plagg flytta fram till skyltfönstrens strålkastarljus. Det plagg jag talar om är förstås pyjamasen som såhär i juletider får all den uppskattning den nekas under resten av året. Och förmodligen finns det pyjamas i ganska många av paketen som hamnar under granen om två dagar.

19 december 2008

Filmpremiären närmar sig


Såhär ser Noomi Rapace ut som Lisbeth Salander. Jag trodde inte alls hon skulle passa men ok hon får godkänt. Åtminstone till utseendet när man ser henne på bild. Sen återstår ju att se om hon känns som Salander på vita duken. Däremot känns Micke Nyqvist som Micke Blomkvist trist och fantasilöst. Han är säkert en duktig skådespelare det är bara det att jag är så fasligt trött på karln. Och vem i hela friden kom på den urbota dumma idén att plocka in Lena Endre som Erika Berger?

27 februari är det filmpremiär och här finns en smygtitt.

17 december 2008

No more


När min kollega läst boken Äkta vara så höll hon ett brandtal för oss på ett redaktionsmöte om vad hon däri läst. Bland annat fick vi veta att de goda färdigköpta Annas pepparkakor - som flera av oss njutit av i stället för att baka egna - inte innehåller den minsta tillstymmelse till smör men i stället rikligt med transfetter.

Så gick det till när vi slutade mumsa pepparkakor på Barnens Bokklubb.

Här bloggar min kollega om boken. Själv har jag bara bläddrat lite planlöst i den och tycker att den är intressant och tankeväckande samtidigt som jag alltid värjer mig lite mot författarens vilja att frälsa mig på sina idéer.

16 december 2008

Filmtips



Ibland blir man så glatt överaskad när man ser en film.
För att man hade noll förväntningar på den.
För att man kompromissade lite där på plats när man stod med sambon och skulle hyra film. "Ok, du väljer den där så väljer jag den här".
Ungefär så var det med "Things we lost in the fire".
För det var en riktigt bra film som gjorde mig glad men ändå ledsen.
För den var sorglig men ändå berättade så fint om känslor av sorg och saknad.
Och om hur dessa känslor kan föra två människor nära varandra. Om det berättade den. Utan att bli sliskig.

14 december 2008

Vem ska man tro på tro på tro på

Ja ord står mot ord i dispyten om vad som är sanningen om "Mia" i Liza Marklunds bok Gömda. Inte så mycket alls om man får tro Monica Antonsson som skrivit boken Mia - Sanningen om Gömda. Det mesta hävdar Marklund och "Mia".

Jag har läst Monica Antonssons blogg för att försöka sätta mig in i hennes anklagelser mot Liza Marklund men jag vet inte om jag blivit så mycket klokare av detta. Det finns en ton hos Antonsson som för mina tankar till rättshaveristen som ser spöken mitt på ljusa dan. Samtidigt redogör hon nogsamt för hur hon gått tillväga i sina efterforskningar och vilka hon talat med och när jag ser intervjun med henne på TV 4 verkar hon samlad och ger ett seriöst intryck. Men jag kan ändå inte riktigt komma ifrån att hela den här historien blivit något av ett personligt korståg för Antonsson. Jag är inte någon stor fan av Marklund men det är något smått fanatiskt över hur Antonsson går fram.

Hur det än förhåller sig med sanningshalten i de båda böckerna kommer säkert all denna uppmärksamhet att gynna dem bägge försäljningsmässigt.

DN, SvD, Expressen
Bloggar om: , ,

12 december 2008

Kampen om tiden


Det finns en fantastisk bok av Michael Ende som heter Momo - eller kampen om tiden. I korthet handlar den om Momos kamp mot de små grå tidstjuvarna som stjäl människornas tid. Nu börjar jag misstänka att Momo förlorade den kampen för det är definitivt fortfarande någon som stjäl tiden. Av december månad - som nyss inleddes - är nu snart bara hälften kvar och knappt en enda julklapp är inhandlad. Det är alltså hög tid att jag själv stjäl lite tid någonstans ifrån och ger mig ut i julhetsen. Eller så ger jag bort ett träd eller en get

Andra bloggar om: , ,

11 december 2008

Anpassningsbar bokhylla


På Christians blogg hittade jag en länk till Yatzer - design to share. Och där hittade jag denna bokhylla som kan anpassas allt efter behov och mängd böcker. Ihopfälld är det inte så snygg men när den får växa ut blir den ganska läcker tycker jag.

10 december 2008

Årets bästa

Det är den tid på året när det börjar dyka upp "the best of"-listor över året som snart är till ända. Så också på Kulturbloggen där man ägnar en kulturfyra åt årets bästa:

Skiva - Håkan Hellström, "För Sent För Edelweiss". Om inte den bästa så åtminstone den som jag minns bäst och den som överaskat mest eftersom jag vanligtvis inte brukar vara så förtjust i HH.

Bok - så himla svårt att välja, men om jag ska välja en så blir det Människohamn av John Ajvide Lindqvist. Jag blev både skrämd och berörd av den.

Film - det måste nog bli "I'm not there". Todd Haynes film där 6 skådespelare skildrar olika aspekter av Bob Dylans liv och diktning.

Händelse - för mig är det helt klart den dag jag stod på toppen av Kilimanjaro.

09 december 2008

Absolut Per Nilsson

Per Nilsson är pålitlig. Han levererar. Jag har inte läst allt av honom men mycket och jag tycker att han är en av de mest intressanta ungdomsboksförfattarna i Sverige.

Hans kommande bok heter Absolut Per Nilsson - The very best of. Där får vi möta flera av de personer som befolkat hans tidigare böcker. Men tro nu inte att Per Nilsson kokat soppa på en spik genom att plocka godbitarna från sina tidigare böcker. Nej, det är visserligen samma personer men de har gått vidare i livet.

Man skulle kanske kunna säga att den här boken är en slags fortsättning, en "hur gick det sen" på alla hans tidigare böcker. Och det är riktigt snyggt och bra gjort. Det är klart att den här boken säkert blir mer intressant för oss som har läst en del av Per Nilssons tidigare böcker, men det är ingalunda någon nödvändighet.

Jag har visserligen läst flera av hans böcker men tusan heller att jag minns att placera de olika personerna i rätt bok, eller att jag minns vad de sysslat med tidigare. Men det spelar liksom ingen roll. Absolut Per Nilsson står alldeles utmärkt på egna ben.

08 december 2008

En litteraturkritiker ryter till

Akademibokhandelns nya vd Ulf Lindstrands uttalande om att de inte kommer att ha plats för olönsamma böcker i framtiden har fått Malin Ullgren att reagera i en intressant artikel i DN:
"Okej. Men då kanske det är dags för litteraturkritiken att vara ärlig tillbaka: vi har inget utrymme för lönsamma, dåliga. Bokutgivningen är så hejdlöst stor att prioriteringarna måste skärpas. Det är med andra ord läge för kultursidorna att komma ut som de snobbar och experter de är och sluta känna plikter mot litteratur som inte har några andra värden än att man kan bygga staplar av den på Åhléns och sälja rubbet."

Nu tycker jag väl inte att litteraturkritikerna och kultursidorna helt har kapitulerat inför bästsäljarna men visst har det märkts ett ökat intresse för och fokus på vissa storsäljande författare som likt rockstjärnor syns överallt. Då upplever jag det som ett mycket större problem att boklådorna så kapitalt givit efter och numera tapetserar sina väggar med tio-i-topp-listor av allehanda slag. Och om nu Akademibokhandeln gör allvar av sitt hot om att inte ge plats åt några olönsamma böcker då kan de ju slå sig ihop med Bokskotten eller lägga ner verksamheten.

07 december 2008

Julbak i Täby



Jag är inte någon bakande person. Egentligen. Men i de fasterliga förpliktelserna ingår att julbaka med brorsbarnen. Sist och slutligen en väldigt trevlig sysselsättning. Förutom knäck, finska jultårtor och ett ståtligt pepparkaks blev resultatet en övermätt mage och lätt magont.

05 december 2008

Barnböcker säljer bra

Såväl barnboksförsäljningen som barnboksutgivningen ökar skriver SvD. Det är något som jag som varandes i branschen har märkt och gläds åt. Sen är det tyvärr så att en hel del av den ökade utgivningen utgörs av slit-och-släng-böcker som krängs pallvis på ställen där barnfamiljer handlar sin mat. Det tycker jag är tråkigt. Risken är att bokens värde devalveras när man vänjer sig vid att köpa billiga reprints i litet format och på dåligt papper som inte gör bilderboken rättvisa. Jag vill inte se samma utveckling på barnbokssidan (men det är kanske oundvikligt) som den som är på god väg på vuxensidan. Nämligen boklådor som öser på med prispressade storsäljare på bekostnad av ny spännande och smalare litteratur.

04 december 2008

Absolut Per Nilsson

Alldeles nu damp det ner ett manus - ännu varmt från kopieringsapparaten - på mitt bord. Absolut Per Nilsson. Och jag väntar ivrigt på att få kasta mig in i Nilssons häftiga romanvärld. Ja, som ni förstår är mina förväntningar stora, men av det jag hörde på dagens redaktionsmöte här på bokklubben så lär jag inte bli besviken.

Samtidigt ligger Jonathan Littells supertjocka De välvilliga och väntar på mig så nu ska här bli läsande av.

03 december 2008

Intressanta observationer av en säljare

Det är sannerligen intressant att notera hur säljare beter sig om en man och kvinna - låt säga jag och min bror - kommer in och ska inhandla teknisk apparatur - låt säga en dvd med hårddisk.
Säljaren - han - söker direkt ögonkontakt med mannen i sällskapet - min bror - och vänder sig konsekvent till honom.
Men nu är kvinnan i detta exempel - alltså jag själv - en ganska enveten typ som bombarderar säljaren med intelligenta och adekvata frågor och på så sätt tvingas säljaren inkludera henne i samtalet.
Så till den grad att när han mot slutet fördelar sin uppmärksamhet jämnt mellan dem båda.
Och att han till och med dristar sig till att anta att det är antingen mannen eller kvinnan som ska installera nämnda tekniska apparatur.

02 december 2008

Julklur signerat Stina Wirsén

Stina Wirsén har för DN:s räkning klurat ihop bilder som ska illustrera litterära klassiker. En bild per dag presenteras i DN och man kan vinna fina bokpaket. Jag brukar var usligt dålig på den här slags associationer men hittills hänger jag med riktigt bra. Tror jag.

01 december 2008

Vem kör i bilderböckerna?

Det var frågan Stina Zethraeus ställde sig när hon började gå igenom 2007 och 2008 års bilderboksutgivning med fokus på vem som framför fordon. Och det var vad hennes föreläsning här hos oss på Barnens Bokklubb handlade om. Föga förvånande är det så gott som bara män och pojkar som sitter bakom ratten. De flickor som förekommer i den här typen av böcker (det finns ju en uppsjö böcker hel- eller halvfakta som beskriver allehanda fordon) så är de oftast passiva och står vid sidan av och betraktar.

Det finns undantag. Det finns bilderböcker där kvinnor och tjejer har fått förtroendet att framföra fordon. I Arne Norlins böcker om Halvan - den lilla killen som leker med sina bilar och sen själv hamnar i berättelsens mitt - har det börjat dyka upp kvinnliga poliser och fjällräddare men det är fortfarande flickor som räddas i böckerna. Bilderboken Alla åker motorcykel sticker ut i och med att den handlar om en familj där alla - gammal som ung, tjej som kille - åker moped eller motorcykel. Ytterligare något fåtal böcker med kvinnliga chaufförer går säkert att vaska fram men faktum kvarstår, det är männen som sitter bakom ratten och kvinnorna som tittar på.

28 november 2008

Mera film

Ibland tar filmskapare 1 timme och 40 minuter på sig att berätta något som de borde ha klarat på ungefär 30 minuter. Så är fallet med Tale 52 en film som i programmet jämförs med såväl The Butterfly Effect och Memento men som inte kommer ens i närheten av någon av dessa filmer i finsess och spänningsskapande.

Mellan väggarna som var gårdagskvällens första film för vår del, den kan jag däremot varmt rekommendera. En stark och tankeväckande skolskildring från en av Paris förorter.

Avslutningsvis. Om filmen Gomorra har jag bara en sak att säga: Skit i filmen och läs boken.

Bloggat om , I pressen: DN, SvD

27 november 2008

Film film massor med film

Hälften av filmerna avverkade. Ingen har varit direkt dålig men ingen sticker heller ut så där extra mycket.

Igår såg vi två filmer av väldigt olika slag men med det gemensamt att de bägge behandlade en verklig nu levande person. Först ut var Måns Månssons H:r Landshövding. En stillsamt betraktande dokumentär där kamerateamet följt Anders Björck under möten, invigningar och seremonier av allehanda slag. Ett nog så absurt jobb ibland verkar det som.

Nästa film var W om Bushadministrationen. Förvisso en spelfilm men jag tror att den sa en stor del av sanningen och det var inte någon vacker sanning. De hade lyckats fantastiskt bra med castingen. Det var som att se det riktiga gänget i full aktion men filmen var kanske onödigt lång. Eller så var det bara väldigt sent på kvällen.

Kvällens film blir bland annat den högintressanta Gomorra

Andra bloggar om: ,

26 november 2008

Lärobok förstärker stereotyper

Läser i SvD att i Sverige i dag år 2008 ska ettagluttarna läsa om att pojkar är bättre på matte än flickor, om invandrarflickan i klassen som har en sträng och förbjudande pappa, om att det är den judiska pojken med glasögon som trivs bäst med en bok. Man tror inte det är sant och jag blir väldigt förvånad när jag läser att det är Moni Nilsson Brännström som skrivit boken.

På förlagets hemsida skriver hon: "När jag skrev om Moa och Mille, var min intention att beskriva en helt vanlig klass. Barnen, deras tankar, deras känslor, deras familjer finns i verkligheten."

Det är mycket möjligt att verkligheten ser ut på detta sätt men forskaren Angerd Eilard dömer ändå ut boken som olämplig och menar att den förstärker sterotyper.

Jag har inte läst boken och det är möjligt att det är som förlaget påstår att man plockat ut exemplen ur sitt sammanhang vilket ger en skev bild av boken. Men nu är det ju ändå ganska många som har reagerat och det borde ju betyda något. Kanske har man varit för ambitiös i sin iver att skildra dagens mångfacetterade samhälle. Det är i och för sig vällovligt men det är lätt att träffa fel och nu är det faktiskt 7-8-åringar man vänder sig till. Och de ska lära sig läsa, inte fundera och problematisera kring sakernas tillstånd.

25 november 2008

Augustprisstatyetterna har hittat hem


Det bjöds inte på några några överraskningar vid gårdagskvällens Augustgala. Lite trist kan tyckas även om alla pristagare är nog så välförtjänta av sina priser. Jag hade hoppats på en poet i den skönlitterära klassen nu när man i år hade nominerat så många som tre diktverk. Man kan ju spekulera i om juryn tog det säkra före det osäkra och valde en relativt bred roman. Det är ju om inte annat bättre för handeln...

Bloggar om: och pressen: SvD, DN, Aftonbladet

24 november 2008

Frågor om Augustpriset

Bokhororna tycker till om Augustpriset i DN och uppmanar samtidigt på sin blogg oss andra att göra likadant.

Första frågan är om jag bryr mig om Augustpriset?
Absolut. Alla tillfällen att uppmärksamma böcker och författare är välkomna.

Men går det då att tävla i kultur?
Tävla och tävla. Det är klart att man alltid kan ifrågasätta om bedömning kan räknas som tävling. Jag tycker man ska se det som att man tilldelas priset mer än att man vinner det.

Nästa fråga är så typisk för pressen (för det är ju från DN frågorna kommer från början). Vilken är min skönlitterära favorit?
Jag har ingen aning, har bara läst de nominerade i barn/ungdomsklassen, men jag blir jätteglad om Eva-Stina Byggmästar vinner. Hennes poesi har jag länge varit nyfiken på.

Slutligen kan jag bara konstatera att jag inte alltid läser Augustvinnaren och om jag ska nämna några favoriter bland pristagarna genom åren så blir det Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum (2000) och Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm (2002)

Andra bloggar om:

And the winner is


Ja ska man tro min lilla minienkät här på bloggen så är det Eva Lindström med "I skogen". Nu kanske vi inte ska fästa alltför stor tilltro till denna enkät för i ärlighetens namn är det inte så många av Bokstavligts läsare som svarat och av de som svarat har lika många som röstat på Eva Lindström valt alternativet "Vet inte, har inte läst alla". Ikväll får vi dock veta vem som vinner Augustpriset i de olika kategorierna.

Bloggar om: och mer i:SvD, DN

23 november 2008

Kort filmrapport

Av de filmer vi hittills hunnit se måste jag motvilligt tillstå att Changeling är den bästa. Visst är Clint Eastwood en skicklig regissör och Angelina Jolie är sannerligen en duktig skådespelare men det känns ändå lite som att jag kapitulerat till Hollywood. Är det så att det Hollywoodska sättet att berätta en film är det jag lättast kan ta till mig? Eller är det så att de resurser man har till sitt förfogande verkligen också tillhandahåller bättre filmer? Och spelar det egentligen någon roll så länge jag tycker att det är en bra film?

Filmen bygger på en sann historia vilket bara än en gång bevisar att devisen "verkligheten överträffar dikten" är sann. En mor anmäler sin 9-åriga son försvunnen och efter 5 månader meddelar LA polisen (som är i desperat behov av lite good will) glädjestrålande att pojken är återfunnen och ser till att ett stort pressuppbåd är på plats vid den lyckliga återföreningen. Problemet är bara att modern hävdar att pojken inte är hennes son varpå polisen gör allt i sin makt (och de har makt) för att övertyga press och omvärld om att modern är förvirrad och i chock.

Sambon kom med en intressant tolkning: även om filmen skildrar 1920-talet kan man också se den som en skildring av USA idag, där den korrumperade LA-polisen får symbolisera Bush-administrationen. Med diverse maktdemonstrationer kan lögner nästan bli sanna.

Mer om , , SvD, DN

21 november 2008

Observationer på en buss

En välfylld buss någonstans i Stockholm. Många blir utan sittplats och får nyttja ståplats. På ett säte sitter en kille på yttersätet utan att göra minsta ansats att maka sig in till innerplatsen. Ombord kommer en kvinna som resolut banar sig fram mot killen och tydligt visar att hon vill kliva in och sätta sig. Killen reser sig upp för att släppa in henne och hon sätter sig ner. På ytterplatsen.

Fixa bättre betyg på fritiden

Kd tycker att man ska väga in elevernas ideella engagemang i betygen.
Det ideella engagemanget i föreningar, folkrörelser, kyrkor och samfund är stort, konstaterar Gunilla Tjernberg. Men Sverige är dåligt på att tillvarata de kunskaper som ungdomar får genom att vara tränare i ett fotbollslag, körledare eller hjälpa yngre kamrater med läxorna, tycker hon.

Jag tycker det låter som en utomordentligt korkad idé. Betyg ska vara betyg på skolämmena. Det blir ju absurt om skolan ska betygsätta elevernas fritid också. Själv var jag en sån där unge som helst satt hemma och läste eller bara kurade i största allmänhet. Att delta i föreningslivet låg inte för mig. Jag var ganska blyg och skydde stora grupper av andra barn/ungdomar så mycket jag kunde. Just därför hade det säkert varit bra om jag hade varit scout eller tränat ett fotbollslag eller vad som helst. Men allt i sinom tid.

SvD, Aftonbladet,

20 november 2008

Filmfesten har börjat


Nu är första dagen/kvällen av tio i biosalongens mörker avklarad. Kvällens film, Heart of fire, handlade om kriget i Eritrea sett genom en barnsoldats ögon. Det är ett tungt ämne och jag hade befarat en tung och deprimerande filmupplevelse. Nu blev filmen aldrig riktigt gripande utan att för den skull vara lättviktig. Vad filmen framför allt gjorde var att den öppnade en dörr och väckte mitt intresse. Jag blir nyfiken och känner att jag vill lära mer om Eritrea och landets historia.

Mer om ,

19 november 2008

Bloggaren, journalisten och juristen

Bloggaren, journalisten och juristen var ute och åt middag och kom att tala om Ipred-lagen och all uppståndelse kring denna.

Bloggaren både förvånas och fascineras av den enorma bloggstormen kring denna lag (som ju ännu inte alls är någon lag eller ens en proposition). Hon har sökt fakta kring Ipred men mest hittat en massa antaganden och tyckanden och affekterade diskussioner.
Journalisten funderar luttrat att "när de väl kommit så långt att de kan enas om något så blir det väl något urvattnat förslag de lägger fram".
Juristen tycker att det är först när det ligger en färdig proposition att förhålla sig till som det blir intressant.

Alla tre är överrens om att diskussionen kännetecknas av att många äro kallade men få äro kunniga.

Mer om , och i:SvD, Aftonbladet, DN

18 november 2008

Poster nu som bok


För alla oss som var tonåringar på 70-talet flödar väl nostalgin vid tanken på tidningen Poster. Nu var inte jag någon storkonsument men jag såg i alla fall till att ha en och annan idol uppklistrad på väggarna i mitt rum. Nu finns boken Poster med bilder i massor men också med historien bakom tidningen. En nostalgikick som heter duga.

SvD

17 november 2008

Vem kan motstå denna söta uggla?



Den oemotståndliga lilla ugglan från Jag är inte söt och Jag är inte rädd är här igen i en minst lika söt och underbar bok som de föregående. Jag är inte tomten är ugglans budskap denna gång. Något som lilla ugglan alltmer frustrerad får upprepa gång på gång. Man kan inte annat än smälta inför den lilla småilskna krabaten som faktiskt påminner väldigt mycket om ett och annat envist litet barn jag stött på genom åren.

16 november 2008

Tissel och tassel i biosalongen

Varför kan inte folk hålla tyst när det ser en film på bio? Varför ska det pladdras på som om de satt hemma i sin egen soffa? Ok med ett "åh" eller "iih" om det inträffar något förvånande eller läskigt i filmen. Eller skratt om det är en rolig film. Men pågående viskande konversationer är väldigt störande och borde rendera rött kort och utvisning.

Igår kväll var vi och såg Baader Meinhof komplex - en för övrigt intressant och sevärd film - och den väckte tydligen minnen till liv hos delar av biopubliken som tyckte att det kändes viktigt att dela med sig av dessa hågkomster omedelbums. Det var således ett fasligt tisslande och tasslande i salongen. Mycket irriterande.

15 november 2008

Pris till Pija



Pija Lindenbaum förtjänar varje pris hon kan få. Tycker jag. Och igår fick hon Astrid Lindgren-priset - som inte ska förväxlas med det mer prestigefyllda ALMA-priset som regeringen instiftade till Astrid Lindgrens minne men ett väl så fint pris som dessutom har betydligt fler år på nacken och som delas ut av Astrids förlag Rabén & Sjögren.

Lindenbaums böcker innehåller alltid det där lilla extra som gör dem intressanta och ger dem en extra dimension. Else-Marie med sina småpappor som hon först skäms för men sen visar det sig att ingen tycker att det är något konstigt med att hon har flera små pappor i stället för en stor. Gittan som glatt adopterar några stökiga älgar som brorsor. Lill-Zlatan med sin älskade morbror raring och så Kenta som vill leka med sin docka. Alla får plats och alla får ta plats. Det är lite av det budskap jag får av hennes böcker.

DN, SvD
foto: Peter Jönsson

13 november 2008

Tu man hand


Jag har läst Tu man hand av Tomas Lagermand Lundme och jag känner mig ganska förvirrad. Jag tror inte att jag riktigt har förstått vad det är jag har läst.

Jo jag har förstått så pass mycket som att det handlar om en 14-årig pojke som mår riktigt dålig. Som är riktigt illa däran. Som svälter sig själv och skadar sig själv på andra sätt också. Som bor på en madrass i en hall hos amatörbiologen Lasse. Som har en pappa som kommer och hälsar på ibland och berättar att pojkens nya rum snart är klart och då kan han flytta in med pappa och pappas nya fru och sin lillasyster. Som har en morfar som ringer ibland och berättar hur det är med mamman som är inlagd på psyket.

Det är i princip det vi får veta berättat i korta avhuggna meningar. Allt det andra får vi försöka förstå av det som vi inte får veta. Av det som kanske eller kanske inte finns mellan raderna. Boken innehåller en viss krypande "kafkaliknande" känsla av obehag som på sätt och vis gör den intressant men jag tycker ändå inte att det är särskilt lyckat. Mycket beroende på att det faktiskt blir ganska tjatigt. Pojken stiger upp och går till skolan och ritar sina teckningar. Han kommer hem och dricker sitt thé och rullar ut sin sovsäck och går och lägger sig.

11 november 2008

Milleniumhysteri "all over again"

Det känns som om det är Milleniumhysteri på nytt. Eller det kanske är så att hysterin aldrig riktigt lagt sig. Nu är det väl främst filmen alla går och väntar på och inte bara i Sverige. Den har sålts till nio länder hittills. Osedd. Jag undrar om inte produktionsbolaget ångrar att det bara är första boken de valde att göra biofilm av. Resten blir ju "bara" tv-filmer. Kan väl knappast ge lika mycket klirr i kassan.

I väntan på filmen kan man traska runt i Salander och Blomkvists fotspår. Och höstens vandringar är redan slutsålda! Jag måste erkänna att jag har lite svårt att förstå tjusningen med att vandra stan runt och titta på hus där fiktiva personer ska ha bott.

Egentligen vet jag inte om jag vill se filmen heller. Men jag vet samtidigt att jag inte kommer att kunna låta bli.

Filmtrailer:

10 november 2008

Gör det själv

Det piper och blinkar och blippar. Jag står vid en av de nya "gör det själv"-kassorna på Konsum och drar mina varor förbi den blinkande och blippande läsaren. Sedan lägger jag dem i min på förhand upphängda kasse och sedan väljer jag betalningssätt genom en fingertryckning på skärmen. Jag matar in mina pengar får min växel och kvitto. Klart!

Snart behövs inte kassörskorna längre och det kanske är bra för det är säkert inte världens roligaste jobb. Att sitta i en snabbköpskassa. Men vad ska de göra istället frågar jag mig. Såhär till att börja med behövs de vid de nya "gör det själv"-kassorna för att instruera oss tafatta och otekniska stackare om hur de nya kassorna fungerar. Men sen då? För jag antar att vi så småningom kommer att lära oss hantera dessa pipande och blippande tingestar. Vad ska de göra då - snabbköpskassörskorna?

Och om några år, vem kommer då att fatta ett dyft av vad Di Sma Under Jordi sjunger om i sin sång "Snabbköpskassörskan"?

07 november 2008

Boklunch



Någon gång emellanåt har vi boklunch här på Barnens Bokklubb. Vi äter tillsammans. Förstås.
Och så pratar vi om en bok som vi alla läst. Förstås.

Idag pratade vi om Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian av Sherman Alexie.
Jag hade så vansinnigt svårt att komma in i den här boken. Men skam den som ger sig. Vid tredje försöket blev jag så pass intresserad att jag tog mig både in i berättelsen och ända till slutet. Och jag vill poängtera att det var värt besväret för det är en bra bok.

Jag gillar berättarjaget, Junior, och hans sätt att se på sin omgivning - med värme, förståelse och överseende för folks tillkortakommande. Jag tycker om själva berättelsen om livet i indianreservatet och allt vad det innebär av förutbestämt elände, och Juniors kamp för att undvika detta öde och skapa en bättre framtid för sig. Det jag inte tycker om är själva framförandet. Det är pladdrigt och flamsigt och det var det som gjorde att jag hade så svårt att ta till mig boken till att börja med. Och ska jag vara ärlig så hade jag förmodligen inte läst boken om det inte hade varit för det här med boklunchen. Så ibland är det bra att man "tvingas" till vissa bokbekantskaper.

05 november 2008

Honom ska vi ha!



Jag kan inte annat än stämma in i den allmänna klang- och jubelkören och glädjas åt Barack Obama som USA:s nya president. Det är snudd på komiskt hur älskad den mannen är från alla håll just nu. Från höger till vänster. Från öst till väst. Nu har han en hel världs förväntansfulla ögon riktade på sig och en lätt uppgift har han sannerligen inte. Vi får se hur länge smekmånaden varar.

Andra bloggar om: , ,
SvD DN

04 november 2008

Filmfestivalen närmar sig


Om någon undrar så föreställer bilden delar av mitt filmschema under den stundande filmfestivalen. De röda pluttarna är alltså filmvisnignar. 16 filmer blev det och då tyckte jag ändå att programmet var ovanligt ointressant i år. Det var något med hur filmerna var presenterade. Oinspirerat och tjatigt.

I vanliga fall brukar jag kryssa var och varannan film. Sen blir det ju aldrig så att man kan se alla, men i år hade jag svårt att få dit några kryss och hade inte sambon hjälpt till hade det blivit ännu färre filmer.

Mer om: , SvD

01 november 2008

Bli jurymedlem

Nu har du chansen att bli jurymedlem och då är det inte Idoljuryn jag menar. Nej det är mycket finare än så. Du kan nämligen delta i juryarbetet till Augustpriset. Fast det gäller inte det prestigefyllda "stora" Augustpriset men väl Lilla Augustpriset där ungdomar mellan 16 och 20 år kan delta med noveller, poesi, någon form av reportage eller debattext.
Här kan du ladda ner och läsa de nominerade bidragen och rösta på din favorit. Sedan väger rösterna från nätomröstningen lika tungt som juryns röster. Jag kan verkligen rekommendera att ni går in och läser ungdomarnas bidrag. Det finns riktiga pärlor bland dem. Man imponeras.

30 oktober 2008

I took a test

What Kind of Reader Are You?
Your Result: Dedicated Reader
 

You are always trying to find the time to get back to your book. You are convinced that the world would be a much better place if only everyone read more.

Literate Good Citizen
 
Obsessive-Compulsive Bookworm
 
Book Snob
 
Fad Reader
 
Non-Reader
 
What Kind of Reader Are You?
Quiz Created on GoToQuiz

29 oktober 2008

Höjer priserna av konkurrensskäl

Jag läste att Akademibokhandeln höjer priserna på de bästsäljande böckerna. Man menar att man ändå inte har en chans att tävla med nätbokhandelns låga priser på de efterfrågade nyheterna utan satsar i stället på att sänka priserna på ett antal böcker som ligger strax utanför topplistorna. Om det räcker för att stanna i matchen återstår att se och det beror ju också på hur mycket bokhandeln kan pressa dessa "nästan"-bästsäljarpriser.

Personligen skulle jag vilja se att boklådorna vågade särskilja sig mer. Satsa på att lyfta fram nya eller udda eller okända författarskap. Kanske jobba mer med olika teman som växlar i stället för att försöka efterlikna nätbokhandeln och billigkedjorna med dessa evinnerliga topplistor av allehanda slag.

27 oktober 2008

Skrämmande dåligt



Det är slö söndag. Det enda jag och sambon orkar göra är att sitta i soffan och zappa bland tv-kanalerna. Zappa runt runt, fram och tillbaka. Det är otroligt hur mycket skräp som sänds men även skräpet har höjdpunkter - eller snarare absoluta lågvattenmärken. På TV 6 råkade vi bevittna lekprogrammet "Hål i väggen" som går ut på att kändisar ska ta sig igenom ett hål i en vägg som kommer emot dem. Om de inte lyckas forma sig efter hålet så att de tar sig igenom det så hamnar de i en pool med vatten. Något så urbota dumt! Man blir ju direkt mörkrädd.

25 oktober 2008

Kill your darlings

Kill your darlings är ett välkänt begrepp inom filmbranschen. Detta att klippa bort scener - som må vara hur bra som helst - men som måste bort för att tajta till filmen och få handlingen att röra sig framåt. Jag vet inte om man brukar använda detta begrepp inom förlagsvärlden men man borde göra det. Det finns alldeles för många tjocka böcker som är långa utan någon egentlig anledning. Missförstå mig rätt. Jag har inget emot långa böcker i sig eller av någon princip. Jag läser gärna en härligt maffig tjock bok. Så länge den för handlingen framåt eller för all del tar omvägar som är intressanta och relevanta. Men när böcker helt plötsligt tappar farten och stannar upp, då är det inte kul.

Jag läser en sån bok nu, Tornrummets hemlighet av Niklas Janz. Det började så bra så spännande. Mirjam har flyttat med sina föräldrar till ett gammalt hus och i husets tornrum hittar hon tolv anteckningsböcker som visar sig vara skrivna av pojken som bodde där innan henne. Böckerna innehåller berättelser om pojkens drömmar. Drömmar som är så verkliga att de börjar ta över hans liv. Mirjam sugs in i pojkens berättelser och försöker ta reda på så mycket hon kan om honom men det är som om folk drar sig för att prata om pojken och hans familj.

De första 150-200 sidorna går lätt att läsa. Det är spännande, det är magiskt och det är lite läskigt också. Men sedan någonstans halvvägs in i boken så tar det stopp och jag tror att det största felet är att berättelsen innehåller för många upprepningar. När spänningsmomenten börjar köras i repris med små variationer utan att handlingen förs framåt då blir det segt. Jag har fortfarande inte tagit mig igenom boken, men eftersom jag ändå är nyfiken på att få reda på hur det går kommer jag nog att kämpa på. Den här boken hade verkligen vunnit på en hel del strykningar för det är en intressant berättelse där Mirjams liv flätas samman med den drömvärld anteckningsböckerna berättar om.

23 oktober 2008

Nyinflyttad på kontoret


Idag flyttade en stor pösig mjuk Barbapapa in hos oss här på kontoret. Eftersom han är en Barbapapa är han också ganska formbar. Väldigt kramgo tycker en av kollegerna. Vi övriga är lite mer tveksamma. Det är något lite slipprigt över honom.

22 oktober 2008

Hur tänkte dom nu?

Det har skrivits mycket om att biljetterna till Metallicas konsert sålde slut på nolltid för att dyka upp på svarta börsen bara timmar senare, men då förstås till betydligt högre pris. Detta fick ju på nytt fart på diskussion om hur man ska komma tillrätta med detta problem. Nu läste jag på Kulturbloggen att Ticnets lösning på problemet är någon form av auktion på biljetterna. Enligt Aftonbladet är tanken att de ska "starta en organiserad handel i andra hand".

Hur tänkte dom nu? Jag förstår inte riktigt. För hur ska Ticnet komma över dessa andrahandsbiljetter? Köpa dem dyrt på svarta börsen?

21 oktober 2008

Läckberg granskas av prosapolisen

Eftersom jag hör till dem som inte är sådär väldigt imponerad av Camilla Läckbergs böcker kan jag inte låta bli att göra er uppmärksamma på följande roliga inlägg i DN. Prosapolisen riktar ju förstås främst in sig på hennes språk. Själv har jag mest retat upp mig på hennes personskildringar. Inte nog med att de är såna stereotyper de är så enkelspåriga också. Hennes intriger kan inte heller beskyllas för att varaiera och vara nyskapande. Det räckte för min del med att läsa två av hennes böcker för att knäcka hennes kod.

20 oktober 2008

Augustprisnomineringarna klara



Så här ser de ut. De sex böcker som är nominerade till Augustpriset i barn- och ungdomsklassen. Två bilderböcker, en rikt illustrerad kapitelbok och tre ungdomsromaner. Jag hävdar fortfarande - som jag har hävdat förut och som jag kommer att fortsätta att hävda - att det är vanskligt att bilderböcker för 3-5-åringar ska tävla i samma klass som ungdomsromaner som vänder sig till 13 plussare.

Samma sak gäller förvisso också i den skönlitterära klassen där poesi tävlar med prosa.

Alla nomineringarna och motiveringar kan du läsa om här. I DN har Lotta Olsson skrivit om barn- och ungdomsboksnomineringarna. Annars är det mest artiklar om aspiranterna till vuxenpriset som finns att läsa.

Andra bloggar om:

18 oktober 2008




Jag kan förstå Clint Eastwoods rollfigur som i filmen Broarna i Madison County reste runt och fotograferade just broarna i nämnda county för det är något extra vackert med broar.

17 oktober 2008

Rådiga medarbetare och snälla chefer


Det kan man säga att vi har här på Barnens Bokklubb.
En rådig medarbetare som bokat in en demonstration av finfina expressomaskinen. Och en snäll chef som genast såg till att samma finfina expressomaskin hamnade i vårt kök!

16 oktober 2008

Uppföljare till Hermans sommar

Ni minns väl Hermans sommar? Stian Holes fantastiska bok om den fundersamma Herman. Uppföljaren kommer att heta Herman och eldsvådan på svenska och är på gång. På norska heter den Garmanns gate och vi har fått ett exemplar av den hit till redaktionen och jag lovar att den är precis lika fantastisk som den första boken. Den innehåller samma varma filosofiska ton och samma häftiga collageteknik. En eldsvåda spelar en central roll i berättelsen men också Hermans möte med den äldre frimärksamlande mannen som han förut varit lite rädd för.

15 oktober 2008

Men hallå det är ju bara oktober!

Jag och sambon var på Åhléns idag.
Vi behövde komplettera lite till hemmet.
Men vad möts vi av när vi kommer upp på våning 2 där de har heminredning och husgeråd?
Jo fullt med jul!
Där är adventsstjärnor och diverse andra juldekorationer och julpryttlar.
Risken är överhängande att jag kommer att vara spyfärdig på allt vad jul heter redan innan första advent.

14 oktober 2008

Åsa Larssons senaste

Jag har precis läst ut Åsa Larssons senaste och jag imponeras åter av hennes förmåga att beskriva de människor som befolkar hennes böcker. Där blir hon bara bättre och bättre. Redan efter hennes förra bok kände jag att det fanns så mycket mer att hämta än "bara" själva deckarplotten och efter den här boken känner jag att det vore spännande att läsa något av henne som inte var en deckare. Kanske det kommer.

Men nu var det alltså Till dess din vrede upphör det skulle handla om här. Återigen är det Kiruna med omnejd som är skådeplatsen och Rebecka Martinsson och Anna-Maria Mella som utreder. Två ungdomar är anmälda saknade sedan en tid tillbaka. På vårkanten hittas den ena död drunknad. Man antar först att det rör sig om en dykolycka. Men var det en olycka? Nej det visar sig att det ligger ett brott bakom och Rebecka Martinsso och Anna-Maria Mella inleder en mordutreding.

Samtidigt som mordutredningen går framåt löper historien bakåt i tiden och oegentligheter och övergrepp i det förgångna blottläggs. Skickligt väver Åsa Larsson ihop olika människoöden med sin deckarplott.

13 oktober 2008

En kväll i Krakow

Vi sitter på en restaurang i Krakows judiska kvarter. Restaurangens inredning påminner mer om en avlägsen dåtid än om nutid. Det är trångt mellan borden. Ute är det mörkt och lite ruggig. Här inne är det varmt och gemytligt. Vi har beställt in vin och njuter av den fina atmosfären. Efter en stund börjar spelningen som vi kommit hit för. Sholem, en trio som spelar klezmermusik. Så vackert att vi blir alldeles tårögda.

En snabb introduktion till Le Clézio

Henrik Lange - ni vet han med 80 romaner för dig som har bråttom - var snabb med att i samma anda ge oss en kort introduktion till årets nobelpristagare i litteratur.



Andra bloggar om:

10 oktober 2008

Nobelpriset bara för män?

"Jag ber att få påminna om Elfriede Jelinek och Doris Lessing" svarar Horace Engdahl på en läsarfråga i DN om Nobelpriset i litteratur bara är till för män. Det är förvisso sant att de båda fått priset på 2000-talet men de är också de enda kvinnliga pristagarna under de senaste tio åren. På 90-talet var det inte mindre än tre kvinnliga författare som fick mottaga litteraturpriset men sen får man gå ända tillbaka till 1966 då Nelly Sachs fick dela priset med Samuel Agnon. Totalt är det bara 11 kvinnor som fått priset. Så nog var det en berättigad fråga alltid och nog verkar det som om priset är mest för män i alla fall.

Mer om DN, SvD

09 oktober 2008

08 oktober 2008

Hemma hos

Apropå mitt inlägg härom dagen så tycks även SvD fundera över hur de aderton kan hålla tätt när det gäller vem som ska få Nobels litteraturpris. Om det och om hur akademin går tillväga när den väljer pristagare kommer det handla ikväll kl 20.00 i TV 8 när Clemens Poellinger hälsar på hemma hos Per Wästberg.

06 oktober 2008

Film och bok - Film eller bok

- Har du läst boken?
- Nej men jag har sett filmen.

Lite lätt skamset måste jag erkänna att jag fungerar så ibland. Har jag sett filmen känns det inte så nödvändigt att också läsa boken. Så i och med att jag såg Flyga drake på dvd i helgen så känner jag att nu behöver jag inte läsa boken med samma namn. Filmen var helt ok. Den var till och med ganska bra. Boken är säkert bättre. Många säger dessutom att den boken är bättre än Tusen strålande solar som också är skriven av Khaled Hosseini och som jag har läst. Men eftersom jag inte tyckte särskilt mycket om Tusen strålande solar så har jag inte kännt mig särskilt sugen på att läsa Flyga drake. Och nu behöver jag nog inte göra det heller.

04 oktober 2008

Hur kan dom hålla tätt?

"Det är konstigt att det aldrig läcker ut i förväg. De är ju 18 stycken och blir säkert utsatta för påtryckningar från nära och kära. De flesta av dem är väl gifta, har kanske rent av älskare eller älskarinnor, kanske super till."

Apropå att det - oss veterligen - aldrig hänt att det i förväg läckt ut vem som ska tilldelas Nobelpriset i litteratur så undrade min sambo i morse hur de kan hålla tätt.

Mer om , SvD,

03 oktober 2008

Nu är det Nobelpristider igen

Efter Horace Engdals uttalande om amerikansk litteratur är det väl många med mig som frågar sig om det innebär att det inte är aktuellt med någon amerikansk pristagare i år. Hur det blir med den saken får vi veta på torsdag.

Vadslagningen lär pågå för fullt men själv har jag sedan länge slutat att gissa eller spekulera. Jag har aldrig ens varit i närheten av att pricka rätt. Oftast har jag knappt ens hört talas om pristagaren. Än mindre läst något av honom/henne.

02 oktober 2008

Woody Allens senaste

Efter rejält köande kom vi ändå till slut in på Stockholm filmfestivals förhandsvisning av Woody Allens nya film Vicky Cristina Barcelona. Har för övrigt en del att säga om deras logistik vid insläpp men vi tar det en annan gång.

Så hur var filmen? Jo tack. En trevligt bagatell och tämligen underhållande i kategorin "romantisk komedi". Handlingen i kort: amerikansk övre medleklass från New York möter sydeuropeiskt konstnärstemperament och förtjusas. Allen driver friskt med klichéerna av dessa båda grupper. Eller gör han det? Jag blir inte riktigt klok på han är ironisk eller allvarlig. Men som sagt. Det var trevlig underhållning för stunden och framför allt Penelope Cruz gjorde en strålande insats som temperamentsfull konstnär.

01 oktober 2008

Fighting Ruben Wolfe

Under hela läsningen infann sig en känsla av att den här boken utspelade sig på 40- eller 50-talet och att handlingen var förlagd till England. Jag kan inte riktigt förklara varför, men det var något med språket och framförandet och sättat att beskriva personerna och deras omgivning. Men berättelsen är samtida, det avslöjade en par tidsmarkörer som nämnande av film och musik. Och den utspelar sig i USA. Nu har inget av det här någon egentlig betydelse för berättelsen.

Det handlar om bröderna Cameron och Ruben och hur de lockas att börja boxas för pengar på suspekta klubbar. Här handlar det inte om auktoriserad boxning utan om råa matcher som helst ska sluta med att den ena kämpen ligger blödande på golvet. Ruben är den som alltid vinner. Cameron den som oftast ligger blödande på golvet. Men han har mod och publiken älskar en fighter.

Nu är det här inte bara en bok om boxning. Den handlar om så mycket mer. Cameron är berättaren och hans tankar och funderingar utgör bokens kärna. Det handlar om mod och stolthet, om att aldrig ge upp. Om samhörighet och lojalitet.

Boken har inte kommit på svenska ännu men är på väg så håll utkik efter den för den är bra. Jag vet inte vad den svenska titeln kommer att bli men originalets titel är "Fighting Ruben Wolfe" och författaren heter Markus Zusak.

30 september 2008

Den stora grannfejden


Efter att ha varit goda grannar i många år startar i morgon den stora grannfejden. Barnens Bokklubb och Böckernas Klubb har kamperat ihop som goda grannar i flera år men nu har de hurtiga människorna på grannklubben utmanat oss på gångtävling. Då menar jag inte en den där "vicka-på-höfterna-och-nästan-springa-typen" av gång som de tävlar i på VM och OS och sånt. Nej nu gäller det att räkna steg med hjälp av stegräkngare. Detta kan möjligen vara det som bryter ner mitt sista motstånd mot att lyssna på ljudböcker. För det har hänt att jag har provat att gå och läsa en bok/ett manus men det har alltför ofta slutat med att jag promenerat rakt in i någon lyktstolpe eller likanande.

29 september 2008

Herr Gårman har fått kjol



Fast egentligen är det så att Vägverket och JämO slagit sina kloka huvuden ihop och tänkt att Sverige blir ett mer jämställt land om skyltarna vid övergångsställena emellanåt visar en kvinna. Och hur vet man då att det är en kvinna? Jo hon har fått längre hår och har kjol på sig. Men man kan ju också välja att se det ur ett queerperspektiv och tolka det som att skylten föreställer en långhårig man iklädd kjol.

SvD

27 september 2008

Hemma igen från bokmässan

Är åter hemma i Stockholm efter några hektiska dygn på bokmässan i Göteborg. Samtidigt som särskilt mina fötter och för all del även resten av mig tycker att det är skönt så finns det en del av mig som ångrar att jag inte valde att vara kvar hela mässan ut.

Jag kom hem relativt tomhänt på böcker - faktiskt. Och jag var inte på något seminarium. Det jag var mest intresserad av var Susan Faludi och det var i går klockan 17 och då satt jag redan i en taxi på väg till Landvetter.

Men däremot blev det många härliga möten med besökare som kom till vår monter. Många möjligheter till att få prata om barn- och ungdomsböcker och tipsa om favoriter och få höra vilka favoriter andra har. Särskilt varm om hjärtat blev jag av en mormor som kom tillsammans med sina två barnbarn sju och fyra år gamla. Sjuåringen hade precis lärt sig läsa och det var hon med all rätt både lycklig och mäkta stolt över. Hon ville förstås ha en bok som hon kunde läsa själv och efter lite botaniserande bland de lättlästa böckerna fastnade hon för Nya kompisar av Helena Bross. Fyraåringen fastnade nästan genast för Jan Lööfs bilderbok Matildas katter. Utmärkta val i bägge fallen. Fyraåringen som hade förmånen att sitta i en vagn började genast bläddra i sin bok. Medan sjuåringen fick ge sig till tåls en stund.

Mer om , , SvD och DN

23 september 2008

Rolig bok om att få ett syskon



Jag har fått berättat för mig att innan min mamma föddes så gladde sig hennes storebror väldigt åt att få ett syskon. Men sen när mamma väl var född utbrast han: "men det är ju bara en bebis ju". Detta ledde till att min mamma gick under smeknamnet Bebi ända tills hon flyttade hemifrån (och då flyttade hon dessutom till ett nytt land - för att komma ifrån detta smeknamn kan man tänka).

Det här med syskon är nog ibland roligare som idé än som verklighet. Så är det också för Elvis i en ny rolig bilderbok signerad Peter och Ingela Arrhenius. Elvis ser fram emot dagen då lillebror ska komma och förbereder sig noga. Men när lillebror äntligen kommer så gör han inte annat än skriker hela tiden. Som så ofta när Peter och Ingela skapar tillsammans fungerar text och bild utmärkt ihop och det är både roligt, mitt i prick och snyggt.

22 september 2008

Snart är det bokmässa

Bokmässan närmar sig med stormsteg och här på kontoret råder febril verksamhet. Boklistor fixas, väskor packas, skyltar görs i ordning. Och signeringsscheman skrivs och kollas. Tur det för det visade sig att vi hade bokat in Jörn Spolander och Sven Nordqvist på samma tid. Visserligen har vi stor monter, men det hade nog ändå blivit lite stökigt med två signeringar samtidigt.

Alla som har vägarna förbi kan möta följande författare i Barnens Bokklubbs monter:

Fredag:
15:00 Sven Nordqvist

Lördag:
10:00 Stina & Carin Wirsén,
11:00 Martin Widmark & Helena Willis,
13:00 Sven Nordqvist,
15:00 Jörn Spolander,
16:00 Catarina Kruusval

Söndag:
11:00 Sven Nordqvist,
13:00 Catarina Kruusval.

Mer om bokmässan: Svd, DN, ,

21 september 2008

Nuet är nu

Tamara Bach har en superförmåga att skriva inkännande om tonårens kaos och alla känslostormar. Det har gått en hel del år sedan jag själv var där men när jag läser henne så känner jag igen allt och minns allt. Från en annan planet och En tid för allting heter hennes tidigare böcker. Snart kommer Nuet är nu som jag läst i helgen och den gjorde mig inte besviken. Den är lika mitt i prick och bra som de tidigare. Återigen handlar det om ungdomar i 16-17-årsåldern. Den här gången får vi följa fyra kompisar under några korta jullovsdagar. Ni som gillat hennes tidigare böcker lär inte bli besvikna. Ni som inte läst något av Tamara Bach än: gör det. Hon är bra.

19 september 2008

Trevligt på jobbet



Så här trevligt hade vi på jobbet idag. Vi tar varje tillfälle i akt att fira det som firas bör. Och nu hade turen kommit till att fira lanseringen av vår nya sajt bokstodet.se.

18 september 2008

Kurt i Kurtby

Erlend Loes kommande bok om Kurt i Kurtby (vet inte vad titeln kommer att bli) riskerar att möta en del protester. Läste i morse att den kommer att handla om när Kurt och hans fru åker på semester till Sverige och hamnar i Kurtby. Där blir Kurt erbjuden att bli pastor. Byn är nämligen utan pastor eftersom flera av de tidigare har hamnat i fängelse. Kurt blir glad och tror att han är frälst. Kurts fru blir varnad att ta det försiktigt i badet eftersom tidigare pastorsfruar haft en tendens att halka i badkaret.

Jag måste erkänna att jag fnissade till vid tanken på en Kurtbok med detta aningen makabra tema. Men om någon ska klara av att göra det utan att det blir snaskigt så är det nog Erlend Loe. Hans tidigare Kurtböcker är galet härliga och helt respektlösa. Återstår bara att se hur han lyckas hantera detta ämne.

17 september 2008

Jag hänger med Rebus



När jag var i Edinburgh hängde jag på kriminalkommissarie Rebus stamställe The Oxford bar. Nu har jag läst färdigt Adress Fleshmarket Close av Ian Rankin. Det var mitt första möte med den lätt truliga kommissarien, men säkert inte det sista. Jag trivdes i hans sällskap. Med andra ord, jag uppskattar Rankins sätt att berätta sin historia. Förvisso finns här brottet som ska lösas. Ett mord på en namnlös man av utländsk härkomst riskerar att få en pyrande motsättning mellan invandrare och främlingsfientliga grupper att blossa upp till öppet krig. Men här finns också ett riktigt bra språk och person- och miljöskildringar som känns relevanta och tillför berättelsen något och inte - vilket tyvärr är alltför vanligt - bara finns där som utfyllnad. Bokens personer är inte bara offer, förövare och snutar utan riktiga människor och stundtals kommer jag på mig själv med att inte bry mig så mycket om själva brottsutredingen utan jag intresserar mig mer för den helhetsbild författaren målar upp.

16 september 2008

Premiär för Bokstödet

Det kan hända att en och annan har uppmärksammat att jag inte varit så aktiv på att publicera inlägg här på bloggen. Det beror på att jag haft fasligt mycket att göra. Jobbat mycket med andra ord. Nu har detta arbete givit resultat och idag kunde vi öppna dörrarna till vår nya webbutik Bokstödet, som framför allt vänder sig till barn och ungdomar som har det lite traggligt med läsningen. Så här ser den ut:

15 september 2008

Ännu en bok blir film

Johanna Thydells superbra bok I taket lyser stjärnorna blir film.
Och jag ska få gå på förhandsvisning nästa måndag.
Det är alltid både spännande, roligt och lite läskigt att få se bra läsupplevelser gestaltade på vita duken.

11 september 2008

Ojdå hur gick det här till?

Ha ha, så det kan gå. Sitter på bussen och läser och upptäcker helt plötsligt till min stora förvåning att jag lämnat min hållplats och är på väg över bron mot Stora Essingen.

09 september 2008

Rowlings lyckades stoppa Harry Potter-lexikon

Jag har tidigare skrivit om den rättsliga tvisten mellan JK Rowling och Steve Vander Ark med anledning av att den sistnämnda ville ge ut ett Harry Potter-lexikon.
Nu blir det inget av med det. Åtminstone inte Vander Arks lexikon för Rowling fick rätten med sig Vander Arks lexikon får inte ges ut.
Däremot kanske Rowling själv ger ut ett Harry Potter-lexikon.
Undrar om hon då kommer att "rådfråga" den fan-sajt med Harry Potter-information som Steve Vander Ark drivit i många år och som utgör grunden för det lexikon han ville ge ut...
Mer om , och i DN, och SvD

08 september 2008

Slut på friden

Vi har inte riktigt samlat ihop oss efter semestrarna än.
Inte kommit igång med bok- och manusläsningen
och inte haft så många redaktionsmöten.
Men idag kom ett uppfordrande mejl från min kollega:

"Min vagn svämmar fullständigt över av böcker här inne. På torsdag finns det ingen återvändo, då är det redaktionsmöte så det smäller om det.
Kom GÄRNA in och länsa skåpet och läs så ögonen ryker innan dess!"

03 september 2008

Bokköpstopp - hm - njaee

Jag har läst att flera bloggare infört köpstopp under september - eller åtminstone har som ambition att inte köpa några böcker under denna månad.

Jag och sambon bestämde förvisso att vi skulle införa konsumtionsstopp efter semestern. Men jag tänkte aldrig på att det skulle innebära stopp för att köpa böcker också. Hm. Nu brukar inte jag köpa så där vansinnigt mycket böcker. Jag tillhör de lyckligt lottade som får tillgång till många via mitt arbete men just nu ligger jag i startgroparna för att ta mig till Pocketshop och handla inför morgondagens resa till Skottland. Ska dit med jobbet och flera kolleger har bestämt att gå en promenad i kommissarie Rebus fotspår i Edingburg. Alltså tänker jag att det skulle passa bra med en av Rankins böcker om sagde kommissarie.

02 september 2008

Med kallt blod

Det är inte för inte som denna bok bildade skola för dokumentärromanen. Truman Capotes Med kallt blod är en noggrann redogörelse för ett brott, för förövarna och offren. Allt detaljerat skildrat i fiktionens form. Men texten bygger ändå på ett mångårigt insamlande från Capotes sida. Intervjuer, rättegångsprotokoll, brev med mera. Man undrar ju hur karln gick till väga för att få in all denna information. Och det är beundransvärt hur väl han sedan lyckades med sitt romanbygge.

Det är intressant att läsa boken när man - som jag - har sett filmen Capote med Philip Seymour Hoffman. Då förstår man all möda och vånda bakom boken. Till skillnad från filmen så är Truman Capote själv osynlig i boken. I ett förord skriver Truman Capote att allt material i boken antingen kommer från egna intervjuer och observationer eller från ofiiciella dokument men annars hade man kunnat tro att det var en helt fiktiv roman om två vilsna men också hjärtlösa unga män och en idyllisk liten stad och en familj som blev utsatt för ett brutalt brott. Den är ett tidsdokument över USA under 50- och 60-talet, samtidigt som den känns modern.