Geografiska platser i böcker

Man kan väl säga att Petra har tagit upp stafettpinnen efter Malin genom att starta Veckans lästrio. Temat i den här veckans trio är geografiska platser i böcker och alla de böcker jag kom att tänka på är sådana jag läste för många år sedan och oftast böcker där den geografiska miljön samtidigt utgör kuliss för en historisk skildring. Det i sin tur fick mig att fundera kring hur jag förhåller mig till de platser där böckerna utspelar sig. Och frågan är om jag förhåller mig till det över huvudtaget. Jag fäster förmodligen ganska liten vikt vid var en bok utspelar sig. Faktum är att jag ganska ofta skummar igenom miljöbeskrivningar - oavsett om miljön som beskrivs är vackert böljande fält eller stadsgator.

Men om jag ändå ska försöka nämna några böcker där platsen spelat en väsentlig roll för min läsupplevelse så är de jag först kommer att tänka på Per-Anders Fogelströms "stad-serie" som utspelar sig i Stockholm från senare hälften av 1800-talet och fram till 1960-talet. Där kan man tala om att staden och dess utveckling och förändring har huvudrollen. Första gången jag läste dem var jag 15 år. Sedan läste jag om dem när jag var lite över 20 och då bodde jag på Söder nära Vita Bergsparken där en stor del av handlingen utspelar sig. Jag kunde verkligen se Fogelströms personer framför mig när jag promenerade omkring på gatorna i Sofia.

Innanför lagen av Ersébet Galgóczi är en annan bok jag kommer att tänka på. Den boken fick mig att bli väldigt intresserad av Ungern. Den handlar i korthet om tillståndet i Ungern åren efter händelserna 1956. Det var många år sedan jag läste men jag minns att den verkligen berörde mig och gjorde mig nyfiken på att lära mer om Ungern och dess historia och var en starkt bidragande orsak till att en av mina första tågluffar gick till just Ungern.

Att ha med en reseberättelse är kanske lite fusk men jag måste ändå ... Tyvärr minns jag inte vad boken heter eller vem som har skrivit den. Jag läste den 1980 och den handlar om författarens ihärdiga försök att få komma in i Bhutan som på den tiden var ett mycket stängt land. Men han lyckade till slut få en inbjudan och beskriver sin resa i detta fantastiska rike som ligger undangömt i Himalaya nästan opåverkat av tidens rand. 1999 besökta jag själv Bhutan och även om det då hade öppnat upp sig mer mot omvärlden var det (och är än idag) ett fascinerande land som värnar sina traditioner och håller stånd mot moderniteten.

Andra bloggar om: Veckans lästrio