Svart stig av Åsa Larsson

Jag hade hört ganska mycket negativt om Åsa Larssons Svart stig och hade därför inte särskilt höga förväntningar på den. Det är kanske just därför som jag gillar den.

Den är lite annorlunda för att vara en deckare för i långa stycken lämnar Åsa Larsson själva deckarplotten och beger sig bakåt i tiden och låter oss ta del av de olika huvudpersonernas förtid. Redan i de tidigare böckerna har vi fått ta del av Rebecka Martinssons uppväxt och här får vi ännu fler puuselbitar till hennes aningen sargade själ.
Plotten är att en kvinna hittas mördad i en fiskekoja ute på isen i Abisko. Det visar sig vara Inna Wattrang en av höjdarna i Kallas Mining, vilket leder till att Rebecka Martinsson börjar syna bolaget i sömmarna. Just beskrivningen av bolagets alla transaktioner hit och dit hade jag kunnat vara utan. De känns aningen snåriga att hänga med i om man inte är bolagsjurist. Men jag kan överse med det för att i stället koncentrera mig på de förträffliga personskildringarna.

Där finns Mauri Kallas den före detta värstingen som nu är entreprenören på allas läppar eller i alla fall de glassiga affärsmagasinens omslagspojke nummer ett. Det är ett intressant porträtt. Men än mer intressanta framstår syskonen Wattrang som. Jag hade gärna sett att en hel bok ägnades deras minst sagt komplexa förhållande och dekadenta leverne. Det skulle inte nödvändigtvis behöva vara en deckare. Nej det skulle absolut inte vara en deckare.