På Tornrummets scen på Dramaten spelades ikväll [och spelas även i morgon] Harold Pinters enaktare Aska. Det var mitt första möte med Pinters dramatik och ett väldigt starkt sådant - mycket också beroende på Johan Fagerudds och Ylva Ekblads framförande. En man och en kvinna kommunicerar utan att nå fram till varandra. Hon berättar något för honom. Men vad är det egentligen hon berättar om? Och vill han egentligen förstå henne eller vill han bara kontrollera henne? Samtalet är fragment, bilder, drömmar eller verklighet som för tankarna till nazismens brott. "Ordet demokrati börjar stinka, så i Aska talar jag inte bara om nazisterna; jag talar om oss, och vår uppfattning om vårt förflutna och vår historia, och vad den gör med oss i nuet.", har Pinter själv sagt om sin text. Jag är inte helt säker på att jag håller med eller till fullo förstår vad han menar. Men Aska är en riktigt stark och intressant text.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar