Jag har inte för vana att skriva om böcker som jag inte har läst, men nu gör jag ett undantag för jag kan inte låta bli att fundera kring hur han tänkte, författaren till Maggie goes on a diet. Jo visst, enligt Aftonbladet har han sagt att boken är tänkt som en positiv skildring av en tjej som tar kontrollen över sitt liv. Men om nu boken handlar om en 14-åring som blir mobbad för att hon är för tjock, som bestämmer sig för att banta och sedan blir glad och lycklig och får vara med i fotbollslaget [helt galet redan det upplägget] - varför i hela friden riktar sig boken till ännu yngre barn, från typ 5 år?? Tänker han sig att den överviktiga femåringen - stärkt av hans bok - ska tala om för mamma och pappa att "nu vill jag banta, varsågoda att fixa dietmiddagar till mig"? Nej, skulle inte tro det. Snarare är det risk att det leder till kroppsnoja och kanske början på ett liv med ständiga dieter och jojobantning.
Svd, DN
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar