Den där dagen kommer till slut när det inte längre går att blunda för att lägenhetens allmäntillstånd har sjunkit ner till en nivå som inte kan beskrivas på annat sätt än: Sunkig. Inte mycket att göra åt. Det är bara att leta fram den där manicken man har stående i ett skåp, plocka fram dammvippor och trasor och skrida till verket.
Katten är misstänksam. Visserligen är hon nyfiken till att börja med [vilket yttrar sig på det viset att hon envisas med att vara precis i vägen] men nyfikenheten går snabbt över och hon börjar sura. Tycker att jag stör. Och hon manifesterar det onödiga med att städa genom att trampa runt i sin låda och skvätta sand omkring sig för glatta livet just som jag varit där med dammsugaren.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar