Igår kväll såg jag filmen som "alla" pratar om nu - Monica Z. Filmen har höjts till skyarna av de flesta recensenter men också fått kritik - framför allt från Tom Alandh som ondgör sig över hur Monicas pappa porträtteras. Mer om just den kritiken senare i inlägget.
I stort sett är det Edda Magnuson som bär hela filmen. Och musiken förstås. En eloge också till kostym och scenografi som ger en tidstrogen miljöskildring. Och visst är det en sevärd film. Den är rappt och snyggt berättad och så blir det ju som så ofta när man ser film om verkliga personer, man sitter där och funderar på vad som är sant och vad som är "hitte-på". Och det kan inte hjälpas, att även om manusförfattare Birro öppet deklarerat att han varit väldigt fri i sin berättelse, så får ju det man ser en tendens att bli "sanning". Särskilt om det man ser känns så autentiskt. Jag kan hålla med Daniel Sandström i Svd som skriver att "man hellre tar sig friheter med innehållet än med utseendet. ”Monica Z” är en visuell tidsmaskin, inte en detalj i scenografin känns fel"
Och så tillbaka till Tom Alandhs kritik av hur man gör Monicas pappa till en sur gubbe när han, enligt Alandh och andra som kände honom, var en glad bohem som snarare stöttade Monicas ambitioner. Jag kan inte säga att jag reagerade så kraftigt på hur pappan skildrades, det var inte något som tog överhanden, men å andra sidan vet jag inte om just den konflikten var så viktig för filmen. Peter Birro och filmens producent Lena Rehnberg menar att eftersom det är en spelfilm de gjort så måste de förhöja verkligheten för annars blir det en dokumentär och tråkigt. Nu behöver dokumentärer inte alls vara tråkiga - snarare tvärtom om de är välgjorda - men jag tror jag förstår vad de menar. Att om man försöker göra en spelfilm som ligger helt nära sanningen så blir det lätt dramadokumentär och det kan lätt bli lite torrt och tråkigt.
Sammanfattningsvis går det inte att komma ifrån att det är en svår balansgång när man gör fiktiv film av fakta med ett persongalleri bestående av namngivna verkliga personer.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar