20 september 2007

Varför är det så ont om både mammor och pappor i barnböcker?

På våra redaktionsläsningsmöten brukar vi ofta förundras över att barnen i barnböcker så ofta har bara en förälder. Anledningarna till detta kan variera. I många bilderböcker ÄR det bara så. Vi får aldrig veta varför. I ungdomsromanen kanske vi får veta att föräldrarna är skilda och då är det sällan några enkla "normala" skilsmässor det handlar om. Eller så är den hena föräldern död eller så har mamma eller appa helt sonika stuckit och lämnat familjen i sticket.

När det gäller bilderböcker så fick jag idag höra en intressant teori. Eftersom det oftast är barnet som står i centrum orkar författaren eller illustratören inte lägga krut på att teckna två föräldrar. Att rita två är dubbelt så jobbigt som att rita en. Enligt samma teori skulle detta kunna gälla också för ungdomsromanen. För visst är det krävande att teckna även personporträtt. Men i ungdomsromanen används ju förstås frånvarande föräldrar och problemfyllda föräldrar som del i den dramatiska uppbyggnaden.

Andra bloggar om: , , intressant.se

5 kommentarer :

Magica de Hex sa...

I min ungdom så fanns det i princip alltid både mammor och pappor i barnböckerna. Till och med i böckerna om Pippi, fast den ena är en ängel och den andra är negerkung. Man idag finns de sällan som sagt. Kanske är det ett tecken på att de visserligen finns, men inte är närvarande utan bara jobbar hela tiden ...?

Bokidioten sa...

kan det vara så enkelt! Blir nästan lite sur för att man reducerar av sådana anledningar!

Magica de Hex sa...

Jag menar inte att det är så enkelt, men att det möjligen kan vara ett symptom. Vad tror du själv?

AnnCharlott sa...

Jag vet inte om jag tycker att dagens föräldrar är så frånvarande. Visst, de jobbar mycket men de flesta jag känner är väldigt engagerade i sina barns olika aktiviteter. Jag tycker att teorin som antyder en viss slöhet hos författaren/illustratören är intressant.

Matilda sa...

i dagens samhälle är det snarare norm att barnens föräldrar är skilda. Plus att alla nya familjekonstelationer som uppstår gör väl det svårt att göra en "mainstream" bokgenre för barn. Då är det kanske lättare att ge barnet bara en förälder än två mammor, eller en mamma, en plastpappa och tretton låtsassyskon...