Och temat för veckans bokfemma är sagor. Ett ämne som borde passa mig som hand i handske, barnboksmänniska som jag är. Men nej tyvärr. Jag är inte någon stor sagofantast. De sagor jag valt i min bokfemma är alla sådana jag fick höra som liten.
De tre bockarna bruse Min morbror berättade denna saga med så mycket inlevelse och dramatik så att det fick mina nackhår att resa sig.
Den fula ankungen Varje gång jag hörde den tyckte jag lika synd om den fula ankungen. Fast jag visste att han skulle få sin härliga revansch till slut.
Sagan om pannkakan Den var ju ganska läskig vill jag minnas att jag tyckte. Men icke desto mindre är det en av de sagor jag har starkast minnen av. Eller kanske just därför.
Råttfångaren från Hameln En av de få böcker jag har kvar från det jag var riktigt liten är en bilderbok med berättelsen om råttfångaren från Hameln, men i den utgåva jag har kallas den av någon anledning Den förtrollade flöjten. Återigen är det det läskiga jag minns. När råttfångaren spelade så att han lurade med sig alla barnen.
Rödluvan Egentligen tyckte jag att hon var lite korkad, Rödluvan. Jag kunde aldrig begripa hur hon kunde låta sig lura av vargen. En varg kunde väl inte klä ut sig till en mormor, tänkte mitt 5-åriga jag snusförnuftigt.
Andra bloggar om: Bokfemman
2 kommentarer :
Jag tänkte precis likadant om Rödluvan. Min mormor var inte alls lik en varg, så risken att jag skulle ta fel kändes obefintlig. Sedan förstod jag aldrig varför hon tvunget skulle hålla sig på stigen. Kunde vargen inte anfalla där?
Ditt femåriga jag var inte så lättlurad minsann! Den här sagan kommer ursprungligen från Frankrike och skulle varna små flickor från att låta sig luras av "vargen i sängen", d v s äldre män...
Skicka en kommentar