"Vad är det här för en jävla fest? Dom får en att gråta hela tiden", sa bordsgrannen samtidigt som han torkade ögonen med bordsduken. Det här var ungefär halvvägs in i middagen på Johans 40-årsfest efter det tredje eller fjärde fina talet.
Och värre skulle det bli. Jag trodde att det bara var i amerikanska filmer som hjälten friade öppet inför de samlade vännerna. Men nu fick vi bevittna hur Pepsi föll på knä och friade till sin Johan med en gaffel i munnen (ja, han hade ingen ros till hands). Sedan var inte ett öga torrt. Och nu hoppas vi alla naturligtvis på ännu en fest där vi får gråta, dansa, dricka och ha lika kul som vi hade igår.
1 kommentar :
Åh! Tur att jag inte var på den festen. Jag börjar ju nästan böla bara jag sitter här vid datorn och läser om detta :D
Skicka en kommentar