Selma och August på Stockholms stadsteater är en intensiv föreställning med textakrobatik på hög nivå. Det är blinkningar och referenser som kräver sin publik och säkert missade jag också en del. Jag brukar sällan intressera mig för att läsa ett dramatiskt verk men här tänker jag att det skulle vara intressant att fördjupa sig i pjäsens text. Inte för att jag vet om jag skulle bli så mycket klokare av det, men det skulle vara kul.
Första akten utspelar sig på toaletten under Nobelfesten. I andra akten har vi förflyttat oss till Mårbacka men egentligen vet jag inte om det fysiska rummet har så stor betydelse för det är i orden som flyger och virvlar som handlingen utspelar sig. Scener och personer ur de bägge författarnas verk och liv dyker upp men även nu levande kulturpersonligheter och politiker får vara med på ett hörn. Det ges många blinkningar till det som med ett gemensamt ord kan sammanfattas som queer och det ges kängor till allt konformt och fyrkantigt.
Det är en vänlig och rolig och glad föreställning. Några gånger balanserar det lite på gränsen till att bli buskis som när Westerberg i andra akten dyker upp som Valborg Olander. Men det kan ändå inte överskugga att detta är en vansinnigt intelligent och rolig pjäs.
2 kommentarer :
Jag älskade föreställningen! Nu har jag sett den två gånger och vill se om den minst en gång till. Om du vill läsa en intressant bakgrund till Lagerlöfs förhållande till Elkan och Olander kan jag rekommendera senaste numret av lambda nordica som ägnas Selma. Visst är det buskis ibland - och det tycker jag är helt underbart, för den är på en så hög nivå. Och skådespelarinsatserna, sen... Makalösa, hela bunten. De sju slöjornas dans kommer jag aldrig att glömma.
Jag håller med. Skådespelarnas prestationer var fantastiska och tack för tipset om lambda nordica.
Skicka en kommentar