Vissa manus borde vara utfärdade med gråtvarning. Här sitter jag intet ont anande på ettans buss på väg genom Stockholm en vanlig vardagsmorgon och läser, när plötsligt omvärlden blir alldeles dimmig. Anledningen till detta är tårar som envisas med att vilja tränga ut genom mina ögon och orsaken till det är ett manus som är så sorgligt att jag inte kan behärska mig.
Manuset i fråga är ett tidigt korrektur och jag är inte ens säker på vad bokens titel kommer att bli, men det är en översättning och författaren heter Suzanne LaFleur. Det handlar om en flicka som förlorat sin pappa och lillasyster i en bilolycka och vars mamma inte orkat med sorgen och helt enkelt stuckit. Så alla ni som gillar en bra dramatisk berättelse med mycket känslor och gråt, håll utkik för det här är en bra bok.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar