29 mars 2010

Små funderingar

Efter att jag råkade hamna framför en repris av Körslaget i helgen så har jag tänkt en del på det här med körsång. Mina iakttagelser gäller körer i allmänhet men kanske deltagarna i Körslaget i synnerhet. Det började med att jag hörde ett fasligt ståhej från tv:n och blev tvungen att kasta mig över fjärrkontrollen för att reglera volymen rejält nedåt. Det var alltså Körslaget som drog igång. Det är som att de inte kan stå still eller prata som normala människor. Det är en himla tjoande och tjimmande och de ser alla ut som vore de höga på något väldigt roligt knark med ansikten som stora Smileys.

1 kommentar :

Speja sa...

Man kanske själv skulle prova att bli lite hög på gemensam sång ;)