"Stieg Larsson dog ung och Lisbeth Salander är en unik hjältinna i deckarvärlden." Det är Barry Forshaws förklaring till Milleniumböckernas enorma framgångar, läser jag i dagens DN. Och visst ligger det något i det. Framför allt det där med Salander. Det är ju liksom hon som är stjärnan. Böckerna skulle vara bra bleka utan henne, för karaktären Blomkvist är inte tillräckligt intressant.
Hur stor inverkan Stieg Larssons allt för tidiga frånfälle haft på framgången är svårare att sia om. Men säkert är i alla fall att detta smutsiga efterspel med arvstvist och rykten hit och dit om vem som egentligen skrivit vad lett till drösvis med rubriker som hållit intresset vid liv. (Vi hade faktiskt konspiratoriska tankar kring lunchbordet en dag, om att allt detta tvistande var väl planerat och ett spel för gallerierna för att få press.)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar