Sofi Oksanens Utrensning är värd varenda pris den har fått. Jag förstår inte hur en relativt ung finländska [låt vara med estninskt påbrå] kan skriva så initierat och inkännande om en estnisk kvinnas levnadsöde. Men boken berättar inte bara Aliides historia utan även Estlands historia från 1930-talet fram till tidigt 1990-tal. Det är en mörk historia om förtryck och svek och om vad människor är tvungna att utstå för att överleva.
Kronologin är bruten. Det som händer "här och nu", blandas med minnen ur det förflutna, med gamla dagboksanteckningar och brev och successivt växer helheten fram. Sofi Oksanens språk är både kärvt och vackert på samma gång.
Jag har hört att det finns en del i Estland som inte alls gillar Oksanens sätt att beskriva deras historia. Att hon ger en alldeles för mörk bild. Det är möjligt. Jag vet inte men jag tror på varenda ord. Det här är en av de bästa böcker jag läst på länge.
1 kommentar :
Håller med - en toppenbok. Otäck men bra.
Skicka en kommentar