Läckberg & Rudberg

Igår såg jag för första gången tv-programmet Läckberg och Rudberg. Och också för sista gången skulle jag tro. Jag måste kontrollera mina fingrars dans över tangentbordet ganska hårt för att inte skriva alltför elaka saker. Det snällaste jag kan säga om programmet är att det är en oförarglig bagatell. TV4 skriver att det är glamour och glimten i ögat. Jag vet inte om jag tycker att det är vare sig särskilt mycket glamour eller glimten i ögat. Om det inte är de softade bilderna och den märkliga hissmusiken som ska gestalta glamouren då. Och de omotiverade skratten och fnissningarna som ska stå för glimten i ögat.

I gårdagens program fick vi bland annat följa med Denise Rudberg till hennes förläggar och vi fick veta att Denise var nervös och att förläggaren var jättesträng. Och efteråt fick vi genom tv-rutan frågan: "Visst var hon sträng?" Men det vi fick se i inslaget var ett högst normalt och konstruktivt samtal mellan förläggare och författare. Sedan var det 45 sekunders snabbfakta om Ernest Hemingway där man inte fick veta något alls om hans författarskap. Jag tror att de endast nämnde en enda av hans böcker. Sedan visade man en intervju med Unni Drougge som presenterades som en av Sveriges främsta författare. Ursäkta mig så hemskt mycket. Men hur man än vrider och vänder på begreppet "en av Sveriges främsta författare" så har jag svårt att se hur kam kan klämma in Unni Drougge där.

Det inslag som gjorde att jag bänkade mig framför tv:n inledde programmet och handlade om författare som de nya kändisarna och kändisar som vill bli författare. Men det inslaget var så kort och snabbt avklarat att jag i stort sett missade det för att jag just då befann mig i köksdelen och tillredde mig en kopp thé.

Andra bloggar om: Läckberg & Rudberg, Camilla Läckberg, Denise Rudberg, tv, intressant.se