Det känns sannerligen som en lustig slump att det manus jag gräver fram ur vårt "att-läsa"-skåp till viss del utspelar sig i Tanzania. Det handlar om Abela som kommer från en by någonstans på vägen mellan Dar Es Salaam och Arusha. Hon är i tioårsåldern och båda hennes föräldrar har dött i aids. Parallellt med berättelsen om Abela får vi i vartannat kapitel följa Rosa som bor i England med sin mamma. Hennes mamma drömmer om att adoptera en flicka ifrån Tanzania. Något som Rosa till en början är väldigt skeptisk till.
Ok, vi kan ganska lätt föreställa oss vad som kommer att hända. Men om man är i den s.k. slukaråldern är jag övertygad om att man köper det här med hull och hår. Jag blev själv alldeles uppslukad av berättelsen och grät en skvätt emellanåt. Som till exempel på ettans buss på väg till jobbet. Vilket jag tyckte var väldigt pinsamt.
1 kommentar :
Jag tycker det låter rart att du klämmer en tår till en bok! Tårar renar sägs det. Jag tror på det.
Skicka en kommentar