Suggestiv serieroman

Dagarna jag glömde av Arne Svingen och Mikael Noguchi är en suggestiv serieroman.

"Om jag inte tänker på det, är det som om det inte har hänt. Men det försvinner inte, även om min skalle gärna vill tro det."

David berättar om den sommar då något gick väldigt mycket på tok. David och Tom är bästa vänner. Det har de varit sedan de var små men den här sommaren sätts deras vänskap på ett vanskligt prov när Lise dyker upp i gänget. De är båda kära i henne men Lise väljer att bara vara en i kompisgänget. Men det hjälper inte. Svartsjukan får ändå sitt grepp om både David och Tom.

Redan i anslaget förstår vi som läsare att det har inträffat något traumatiskt och även om första bilden ger en fingervisning om vad som hänt så hålls vi okunniga om katastrofens omfattning ända till slutet. Berättandet är poetiskt och rapsodiskt men sakta växer en bild av helheten fram. Personerna blir tydligare ju längre in i berättelsen vi kommer och den krypande känslan av obehag ökar också succesivt. Det är vansinnigt skickligt gjort och jag - som inte är någon entusiasisk serieläsare i vanliga fall - blev helt uppslukad av denna bok.