Högläsaren

Högläsaren är en verklig pärla. På 164 intensiva sidor berättar författaren Bernhard Schlink en historia om kärlek, längtan, svek, skam och skuld. Det är så vackert och någonstans också väldigt sorgligt.

Den vuxne Michael minns den passion och kärlek som drabbade honom när han som 15-åring inledde ett förhållande med den betydligt äldre Hanna. Hanna och minnet av hans unga kärlek till henne har fortsatt att spela stor roll i Michaels liv långt efter att förhållandet är över.

Boken är indelad i tre delar. Första delen är den bitterljuva och poetiska hågkomsten av kärlekshistorien. Den är på gränsen till svulstigt berättad, precis som det anstår en romantisk yngling i tidiga 60-talets Tyskland.
  I del två har det gått flera år och Michael är mitt i sina juridikstudier när han som del i utbildningen närvarar vid en nazisträttegång där en grupp kvinnor som tjänat som vakter vid koncentrationsläger står till svars. En av dem är Hanna. Den delen är mer etisk filosofisk och kretsar kring skuld och ansvar. Vad drev Hanna att välja som hon gjorde? Och hur är det med Michaels egen skuld, är han medskyldig?
  I den tredje delen har det gått ytterligare nästan 20 år och vi är framme i någon slags nutid. Och ännu en gång korsas Michaels och Hannas vägar.