Vår katt är vanligtvis en väldigt beskedlig katt med stort tålamod. Men när hon tvingades besöka veterinären för fjärde gången på några ynka veckor fick hon nog. Om hon hade hetat Kristina och varit en småländsk torparhustru hade hon säkert vrålat ut: "jag tyar inte mer". Men nu är hon ju en katt och då blev det mer ett fasligt fräsande och morrande i kombination med diverse akrobatiska konster. Jag har aldrig förr hört en katt morra så. Hon lät som en dobberman. Jag lovar.
"Det kanske är det omtalade sköldistemperamentet", funderade veterinären.
"Vadå?" undrade jag.
"Ja, ungefär som man säger att rödhåriga människor är extra temperamentsfulla".
Ja där ser man. Man lär sig något nytt varje dag.
1 kommentar :
Tulle lille. Vi var också hos veterinären häromdagen men tom den fega Maine coonen var cool... Hoppas fagen fungerade hyfsat. Ha en bra helg.
Skicka en kommentar