Du är väl nyttig lilla vän?

Idag har det handlat mycket om Svenskt Näringsliv på Facebook och Twitter och överallt. Detta med anledning av deras rapport Konsten att strula till ett liv. Att, som de föreslår, göra skillnad på akademiska studier utifrån någon förment samhällsnytta är en absurd tanke tycker jag. Och jag vet inte om jag tycker att idén med att ge någon form av bonus till dem som avslutar sina studier på utsatt tid är särskilt bra heller. Inte om man vill att akademiska studier ska främja någon form av intellektualism. Det finns ju redan idag en begränsning i hur mycket studielån och bidrag man får ta.

Samtidigt är det intressant att se hur de flesta media har valt att referera till rapporten. Nästan överallt finns att läsa att Svenskt Näringsliv föreslår sänkta studiebidrag till humaniora. Det är inte riktigt så man uttrycker det i rapporten även om kontentan av SN:s idé är att de som studerar "nyttiga" utbildningar ska få mer när man föreslår olika sorts sätt att höja incitamentet att studera "nyttigt" och bli klar på utsatt tid.

Men återigen. Jag tycker att humaniora är oerhört viktiga och riktiga studier. Däremot kan jag förundras lite över att universitet och högskolor erbjuder kurser i svampkunskap och kreativ matlagning. Stämmer det verkligen?

SN:s rapport, Svd, DN

Konsten att marknadsföra en bok

Man brukar ju säga att verkligheten överträffar dikten. Men för bokförlaget Forum räcker inte verkligheten riktigt till när man vill ha någon att skriva en s.k. blurb till återutgivningen av Rona Jaffes Det bästa av allt. Man lät helt enkelt rollfiguren Don Draper från Mad Men skriva blurben. Huruvida Jon Hamm, som spelar Don i den omåttligt populära tv-serien, står bakom blurben eller ej förtäljer inte historien.

Det här med teknik

Idag släpptes Sveriges första bild-ebok. Det är Tord Nygrens bilderbok Rödluvan, Vargen, Mormor och Kotte Gran som är först ut och med hjälp av en iphone, en qr-app för densamma ska man kunna läsa av den vänstra figuren här ovan och slussas vidare till ett smakprov av boken. Kul tänkte jag, förstås. Det måste testas. och testat har jag gjort. Tre olika qr-appar, flertalet olika sätt att läsa, fota, skanna in krumelurbilden. Men nada. Får hela tiden samma svar: Hämtning misslyckades, filen kan inte hämtas. Alternativt att koden inte relaterar till någon fil. Vet inte om det är mig eller tekniken det är fel på. Men det här med ebbilderböcker är spännande och så småningom ska det väl ordna upp sig med tekniken också.

Glad midsommar

En tunna guld

Tänkte dra till Gröndal på skattjakt.

Så sorgligt

När Amy Winehouse kom med albumet ”Back to black” var det bland det bästa jag hört på länge. Jag lyssnade [och lyssnar fortfarande] ofta på det. Här kom en ung och talangfull kvinna med något som kändes nytt och fräscht och jag föll direkt. Tyvärr visade det sig ganska snart att hennes talang inte bara gällde musiken, utan i hög grad även droger, och de senaste åren har de flesta rubriker om Amy handlat om just droger, bråk och intagningar på avvänjningskliniker. Men så i januari kunde man läsa att ny musik var på gång och kanske att Amy var på banan igen. Men dessvärre verkar det inte så. Den bana hon är på är samma självförstörande väg som tidigare. Efter att ha läst i både DN och Svd om hennes katastrofala turnédebut i Belgrad satt jag och tittade på diverse klipp på YouTube och de gör mig bara ledsen och beklämd. Jag gissar att det dröjer ytterligare innan vi får ny musik från Amy Winehouse och en come back. Om någonsin.

Hjärnforskning i serievärlden

Om ni händelsevis har funderat över vad hjärnforskare ägnar sig åt när de har tid över, så kan Bokstavligt talat avslöja att de läser Asterix. Men nu är de ju en gång för alla hjärnforskare och då kan de ju inte nöja sig med att bara läsa och låta sig underhållas. De har inte kunnat motstå frestelsen att utföra lite hjärnforskning samtidigt. Sålunda har de kommit fram till att Asterix och hans tappra galler med hjälp av sin trolldryck åsamkat sina fiender inte mindre än 704 hjärnskador. Detta har man kommit fram till genom att nogsamt gå igenom samtliga seriehäften och räknat blåtiror och andra tecken på skador.

Välsmord i käften men med vax i öronen

Jag är allergisk mot överhurtiga telefonsäljare som börjar med att gapa: "Hej AnnCharlott, jag heter Magnus hur mår du?" eller "Hoppas allt är bra" i glättig ton som om vi vore gamla bekanta.

Hade en sådan på tråden alldeles nyss. Efter de überglättiga inledande fraserna om hur jag mår och att det snart är helg så kom han äntligen till sitt ärende. Att sälja fiber.

Jag förklarar vänligt men bestämt att i våra nya lokaler ingår allt sådant, som en paketlösning. Han fortsätter att gå på om sitt fiber och säger att de har fiber ut till Riddarholmen (där våra nya lokaler kommer att ligga). Jag säger - fortfarande vänligt - att det som sagt ingår i hyran. Skam den som ger sig, tänker han (antar jag) och frågar om vi får fiber där, för vi har väl kanske har servrar som behöver det osv.
För tredje gången - inte fullt så vänlig längre - drar jag min drapa om att det ingår och lägger till att nya stället är väldigt "high tech".
"Jaha, men har ni fiber där ni sitter nu" frågar han då. Och jag svarar "Ja".
"Så ni tar med er allt då?" Nu är jag definitivt inte längre vänlig, när jag för FJÄRDE gången säger att det finns och ingår i hyran på nya stället.

Denna säljare må vara välsmord i käften, men har uppenbarligen vax i öronen.

Det händer ibland ...

... att det går vilt till på förlagsfester.

Glömsk var ordet

I går kväll stod jag framför min bokhylla [som för övrigt är i en himla oordning med böcker liggande lite huller om buller, här och där] och botaniserade, på jakt efter något att läsa. Och hittade inget. Eller jo, där fanns massor med bra böcker men inget jag var sugen på just då. Så blir det ganska ofta för mig. Jag vill verkligen läsa men kan inte riktigt bestämma mig för vad.
Och vad värre var, väldigt många av titlarna hade jag svårt att påminna mig om jag hade läst eller inte. Så blir det också ganska ofta för mig.

En deckare ... igen

Nu har jag läst en deckare ... igen. Det brukar ju bli en del, även om jag med jämna mellanrum också blir väldigt trött på denna genre. Anne Holts böcker brukar dock vara ett ganska säkert kort och visst har Frukta inte en spänning som gör att jag måste läsa vidare, men samtidigt är den ganska mastig/tjatig och jag tvingas emellanåt vila mig från den.

För det första är det så många personer inblandade och intrigen innehåller så många trådar att jag blir alldeles yr i huvudet. Dessutom växlas det friskt mellan dessa olika bitar i korta stycken vilket ökar på förvirringen.
För det andra så hänger sig Holt mellan varven åt långa utläggningar om bland annat forskning kring hatvåld. Det har väl viss relevans för storyn, men är inte nödvändigt och hade absolut inte behövt vara så ingående. Men sen är det också diverse andra långa utläggningar som känns betydligt mer ovidkommande, och som gör att jag får ännu svårare att plocka upp tråden när vi åter tas in i handlingen.

Så summa summarum: trots att boken är spännande och välskriven så hör den inte till Anne Holts bästa böcker.

Årets sommarpratare

Idag släpptes listan med årets Sommarpratare. Det brukar vara en stor händelse och det är det också i år. De flesta tidningssajter har det som första nyhet just nu, och säkert blir det inslag i såväl Rapport som Aktuellt. För många är det ett måste att lyssna på de flesta sommarpratarna. Själv har jag inför varje säsong höga ambitioner och bockar för de jag tycker verkar vara intressanta. Sedan brukar det tyvärr inte bli så mycket av med lyssnandet. Men jag kan inte direkt påstå att jag går igång på årets lista. Ett knippe skådisar och författare, några idrottare, lite allmänt känt folk och ett gäng politiker. Det är säkert inte något större fel på någon av dem och ibland kan ju den man minst anar visa sig ha något riktigt intressant att säga. Och vice versa. Vi får väl se hur det blir i år.

dn, svd, aftonbladet

Konsten att skriva en bästsäljare

Jag vet inte riktigt hur Lina Wennersten och Katarina Lagerwall tänkte när de satte sig att skriva boken Konsten att skriva en bästsäljare. Om jag nu visste hur man gjorde, och kände att jag hade orken att skriva en hel bok, då skulle jag väl för bövelen ha skrivit en bästsäljare istället.

Rester från de rikas bord

Det kändes nästan som en scen ur Hitchcocks "Fåglarna" när vi satt på restaurangens uteservering, med alla fåglar kretsande runt oss. I samma stund vi reste oss för att gå tog de bordet - och våra rester - i besittning.

Himla fin bok

Nu har bok nummer två av Shaun Tan kommit på svenska. Den heter Det röda trädet och den är lika stämningsfull och mäktig som Ankomsten. Den lilla flickan tar sig håglöst igenom en riktigt deppig dag men slutet inger ändå hopp. Texten är sparsmakad men bilderna är desto mer välfyllda och tål att tittas på länge länge.

Sista sucken

Häromdagen läste jag i DN att den enda svenska oberoende barntidningen Tivoli tvingas lägga ner på grund av bristande lönsamhet. Det skulle lämna fältet helt fritt för Egmont när det gäller tidningar för barn i 5-10-årsåldern.

Ett av problemen för Tivoli har enligt Camilla Nyman varit att man inte fått ut sina tidningar i butikerna. Därmed har man varit väldigt beroende av prenumerationer och det är det andra problemet; att man haft för få prenumeranter.

Men hoppet är inte helt ute för Tivoli, visar det sig. Med hjälp av upprop på Facebook försöker man få nya prenumeranter och på Positiv förlag kan fylla i en intresseanmälan. Blir det tillräckligt många så fortsätter man ett tag till.

Kärvt för Ajvides Tjärven

I början av maj kom John Ajvide Lindqvists nya roman Tjärven ut som e-bok och ljudbok. Men den kom inte ut som traditionell bok - ni vet en sån där med en massa papperssidor mellan två pärmar. I morse läste jag i DN att det inte gått så bra med försäljningen. Kanske är det så att vi inte är riktigt mogna för den nya tidens digitala böcker än. Eller så kanske Ajvides egen förklaring ligger närmare sanningen. Han tror att den uteblivna försäljningsframgången delvis beror på bristande marknadsföring och att Tjärven inte blivit recenserad i tidningarna. Vilket väl i och för sig också i så fall beror på att vi inte tillmäter det digitala formatet lika stor betydelse som den traditionella boken för jag är ganska säker på att om Tjärven kommit ut på papper så hade den blivit recenserad i de flesta större tidningarna.

Vuxna män i blågula tröjor

Jag såg osedvanligt många vuxna män iklädda blågula tröjor på stan i eftermiddags. De var utspridda lite här och var. Det rörde sig alltså inte om ett gäng som bestämt sig för att de alla skulle bära likadana tröjor samtidigt. Jag gissar att de alla var laddade inför kvällens fotbollsmatch. Jag gissar också att de alla är ganska glada nu eftersom Sverige vann.

Svensson Svensson

Det här med att fira Sveriges nationaldag är fortfarande en aning trevande i vårt land. Vi vet inte riktigt hur vi ska närma oss detta firande som ofta får något ängsligt över sig. DN:s bidrag var att fundera kring begreppet medel-Svensson och i gårdagens tidning fanns möjlighet att göra ett test där man kunde utröna hur mycket Svensson man är. Både jag och sambon gjorde testet och resultatet visade att vi är någon form av Svensson-wannabes. Inte särskilt överraskande alls. Men ganska kul att min finlandssvenska sambo hamnade närmare gränsen för ärke-Svensson än vad jag gjorde.

Balkonghäng

Sommar, sol & en g&t

Spöket Laban spökar i Kina

Sveriges snällaste spöke ligger i hårdträning nu för att lära sig kinesiska [eller mandarin] lagom till lanseringen i det stora landet i öster. På onsdag öppnar en Laban-butik i Peking. Tjugo böcker och fem filmer släpper man på till att börja med.

Funderingar från en cykel

Så här en halv vecka in på cykelsäsongen har jag gjort en del iakttagelser:

Staden jag bor i är ett blåshål
Och vinden har en förmåga att ständigt ändra riktning så oavsett om jag svänger höger eller vänster eller vänder helt om så är vinden där och blåser mig rakt i nyllet.

Fotgängarna är överallt
Och inte sällan på ställen där de inte alls borde vara. Som till exempel irrande omkring mitt i cykelbanan eller utan förvarning sneddande över körbanan.

Medelålders män på cykel
bör man också se upp med. Åtminstone de som är utrustade med cykelskor, cykelkläder, fräsiga hjälmar, solglasögon och racercyklar. De verkar ha så bråttom hela tiden.