Bättre kan du Allen. Eller åtminstone - bättre har du kunnat

Vi hade filmkväll hemma igår och kollade in Woody Allens Scoop. Men näe, den var inte särskilt kul eller bra. Den grävande journalisten Strombel har fått nys om ett jättescoop. Nämligen att seriemördaren som kallas tarotmördaren skulle vara den rike aristokraten Peter Lyman. Enda kruxet är att Strombel är död och inte själv kan nysta vidare. Han låter inte detta stoppa honom utan lyckas att tillfälligt materialisera sig inför den unga journalistikstuderande Sondra. Sondra tar sig an uppgiften så till den milda grad att hon blir romantiskt involverad med den snygge Peter.

Woody Allen själv spelar en tramsig, virrig och nervös trollkarl som blir involverad eftersom det var under en av hans föreställningar som Strombel visade sig för Sondra. Vi är ju vana vid att se Allen nervöst pladdrande men här har tramsigheten tagit överhanden.

Humoristisk thriller tror jag att filmen är kategoriserad som. Men den är varken särskilt humoristisk eller särskilt läskig (vilket jag tycker är ett kriterium för en thriller).

Underbart är kort

Björn Ranelids fejkblogg blev kortlivad. Nu är den redan bortplockad. Men det var kanske inte oväntat. Det finns väl ändå någon gräns för hur mycket man får håna den stackars mannen.

Andra bloggar om: Björn Ranelid, Fejkblogg

Ranelid ?

Nu kan jag inte hålla mig längre. Jag måste helt enkelt länka till det som påstås vara Björn Ranelids blogg. Påstås vara skriver jag, för även om han (vem?) själv i sitt senaste inlägg utbrister att "Ja, vid min Gud, det är jag" så tillåter jag mig att tveka inför äktheten.

Men, vansinnigt rolig läsning är det - åtminstone "so far".

Andra bloggar om: Björn Ranelid, Bloggar

Ska vi slå vad?

Nu är vadslagningen tydligen i full gång inför tillsättandet av efterträdare på Lars Forsells stol i akademin. Den som leder och ger minst pengar tillbaka Eva Ström. Hon ger bara tre gånger pengarna. Ett vad på Jonas Gardell eller Ulf Lundell ger 1000 gånger pengarna. Förutsatt att de kommer in förstås.

På Storytellers blogg läser jag att det finlandssvenska Kristianstadsbladet förespråkar att en finlandssvenk tar plats på stol nummer fyra. Och jag tycker att det låter som en intressant idé. Vi svenskar är ofta påfallande okunniga om det finlandsvenska kulturlivet. Ja det är många som inte ens greppat att det finns en svensktalande minoritet i Finland.

Så vem skulle man kunna tänka sig då? Ja det finns många att välja mellan. Varför inte Monika Fagerholm eller Merete Mazarella? De är ju inte helt okända här i Sverige heller. Personligen skulle jag tycka att det vore kul med poeten och Finlandiapristagaren Gösta Ågren. Är kanske lite jävig där eftersom han kommer från österbottniska Nykarleby, samma stad som min sambo kommer ifrån.

Andra bloggar om: Svenska akademin, Stol nummer fyra, Litteratur
intressant.se

Bokfemman vecka 34

Oj vad veckorna flyger iväg. Nu har Malin redan lagt upp en ny bokfemma. Den här gången gäller det att lista svenska favoriter - författare och/eller böcker.

Pär Lagerkvist har jag haft med tidigare men då gällde det manliga författare och platsar han där så platsar han definitivt här också. Som jag fascinerades av hans författarskap när jag först stiftade bekantskap med det. Barabbas, Dvärgen och Bödeln är favoriter jag ständigt återkommer till.

Katarina Kieri - med till synes små medel gör berättar hon om stora ting. Så distinkt och precist använder hon språket och får med så mycket med så få ord. Men så är hon poet också. Jag har läst hennes (ungdoms)böcker Ingen grekisk gud, precis och Majas morsas kompis sambo. De är bägge mycket bra.

Göran Thunström har jag inte läst så mycket av. Men Juloratoriet tillhör en av mina stora läsupplevelser. Jag tyckte så mycket om språket och gjorde understrykningar och noteringar i marginalen på den boken. Men tyvärr lånade jag ut den för många många år sedan och har inte sett den sedan dess. Ett citat minns jag än men jag är inte säker på att jag minns det exakt; "Det finns ögonblick som för alltid förändrar livet." Så dramatiskt tyckte mitt unga jag.

Marianne Fredriksson. Jag gillar inte allt hon har skrivit men Simon och ekarna är en annan av mina stora läsupplevelser som ung.

Stieg Larsson och hans tre böcker om Micke Blomqvist och Lisbeth Salander. Jag är inte säker på att hans milleniumserie skulle hamna på bokfemman om något eller några år, men än så länge har jag abstinens. Jag vill ha mer av Lisbeth Salander!

Andra bloggar om: Bokfemman, Böcker, Litteratur

Aftonbladet avslöjar

Läste i helgen i Aftonbladet att de hittat stjärnförfattarnas okända och gömda miljoner. Tänka sig vilket scoop. Det krävdes säkert gediget journalistiskt grävande för att hitta dessa undanstoppade pengar. Eller vänta nu. Hur okända och gömda är dessa pengar egentligen? Så vitt jag kan läsa mig till i artikeln rör det sig om att några av våra mest framgångsrika författare med Henning Mankell, Jan Guillou och Liza Marklund i spetsen bildat aktiebolag där deras inkomster hamnar. Att ha sina pengar i ett aktiebolag är mig veterligt en helt legal verksamhet och pengarna är knappast vare sig okända eller gömda. Okej Aftonbladet påstår inte direkt att det är något klandervärt med det som våra sjärnförfattare ägnar sig åt, men mellan raderna tycker jag mig bestämt ana ett stråk av "sådär får man inte göra" eller åtminstone att man inte borde göra så.

Andra bloggar om: journalistik

Fastande vip-gäst

I helgen var jag och sambon tittade på golf på Scandinavian masters. Egentligen är jag inte så intresserad av golf men sambon är och vi hade fått möjlighet att stå på en av huvusponsorernas gästlista.

Jag överraskades av den cirkus det var runt evenemanget. Det var mattält och shoppingtält, sponsortält och diverse jippon. Eftersom vi stod på gästlista hade vi tillträde till vip-läktaren med gratis förtäring. Enda smolket i glädjebägaren var att vi just denna helg valt att köra en minifasta, men vi lät oss gladeligen bjudas på vatten och juice.

Och golfen då? Jo det var riktigt roligt och spännande att titta på. Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att det finns så mycket pengar i en sport som går ut på att man promenerar runt på stora gräsmattor och försöker få ner en liten boll i ett litet hål.

Andra bloggar om: Scandinavian master, golf
DN

Underbar och älskad av alla

Jag har inte läst något av Martina Haag. Jag har heller aldrig varit intresserad av att läsa något av henne så det var med stor tveksamhet och utan några som helst förväntningar jag gick och såg filmen "Underbar och älskad av alla". Dessutom var jag mycket skeptisk till t Martina själv skulle spela huvudrollen.

Men ibland blir man ju förvånad och positivt överraskad och det är ju alltid kul. Filmen var bra. Den var till och med riktigt bra och Martina klarade huvudrollsinnehavet med bravur. Det var något rörande med hennes Bella. Jag tyckte om henne och hennes förvirrade irrationella sätt. Jag tyckte om hennes förmåga att ha humöret på topp och ständigt vara optimistisk trots alla pinsamheter och motgångar. Ibland var hon så pinsam att jag satt i biofåtöljen och skämdes (att sitta och skämmas å en fiktiv person vägar är i och för sig ganska knäppt) men mest satt jag och skrattade och mådde bra.

Andra bloggar om: Film, Martina Haag, Underbar och älskad av alla

The King

Såhär på dagen 30 efter sin död kan man inte annat än konstatera att han fortfarande är högaktuell. Och då passar det väl jättebra att tipsa om denna snygga pekbok. På 24 kartonnerade sidor visas Elvis-frisyr, Elvis-fans, Elvis-gitarr osv. Det är både smart, snyggt och roligt gjort.

Jag har själv aldrig varit någon stor Elvis-fan. Visst kunde han sjunga och visst var han snygg innan han blev fet och ful. Men ända sedan jag var liten har jag mest förknippat honom med fjantiga Hawaii-skjortor eller glitter och paljetter i Las Vegas.

Andra bloggar om: Elvis Presley
Länkar till SvD och DN

Nicke lilltroll och Camilla Läckberg

Säga vad vam vill om Camilla Läckberg. Hon må skriva som Nicke lilltroll talar eller som något som skulle platsa i Min häst, som Leif GW Persson tycker, men hon har i alla fall en förmåga att skriva riktiga bladvändare. När jag läser hennes böcker tänker jag att "jag ska bara läsa till nästa nya stycke/kapitel" sen ska jag diska, städa eller vad som nu skulle behöva göras. Men det går ju inte varje stycke avslutas med en liten cliff-hanger som gör det omöjligt att lägga ifrån sig boken.

Därmed inte sagt att jag är speciellt förtjust i hennes böcker. Personerna är stereotypa och ganska ointressanta och Mellberg är en sådan överdriven parodi på allt vad inkompetenta polischefer heter att det mest blir fjantigt. Men som tidsfördriv fungerar det. Nu senast läste jag hennes första bok, Isprinsessan, som vi fick som pocket av en kompis. Erika blir involverad i en mordutredning då hon hittar sin barndomsvän Alexandra Wijkner död. Och som så ofta i deckare är det händelser långt bak i tiden som föranlett mordet.

När vi ändå är inne på ämnet Läckberg så läste jag att Aftonbladet har henne på en lista med de 10 hetaste kandidaterna till att efterträda Lars Forsell på stol nr 4 i Svenska akademien. Det skulle vara intressant att veta vem som sammanställt denna lista.

Andra bloggar om: Camilla Läckberg, Leif GW Persson, Lars Forsell, Svenska akademien
intressant.se