Lilis bok

"Så fort vi kom hit igår tyckte jag att de såg konstiga ut. De försökte verka som vanligt, låtsas som om det inte var något, men de tittade på mig och sedan på varandra, bytte blickar i smyg."

Det är en ganska absurd historia Valérie Dayre har åstadkommit med Lilis bok. Det är 12-åriga Lili som berättar om de sommarveckor hon tillbringar på en rastplats vid motorvägen. Och anledningen till att hon befinner sig på rastplatsen är att hennes föräldrar helt sonika åkte ifrån henne för att de ville fira semester själva. Likt Hans och Greta blev hon helt enkelt kvarlämnad med flit. På rastplatsen finns också en kvarlämnad hund som blir Lilis vän och förtrogna. Tillsammans värmer de varandra på nätterna och Lili fixar mat åt både sig själv och hunden.

Av en snäll dam som har en affär på rastplatsen får Lili en skrivbok och det hon skriver i den boken vi får läsa. Hon skriver förstås om hur hennes dagar förflyter på rastplatsen. Men hon skriver också om från sitt liv och framför allt om sina föräldrar, som ter sig väldigt märkliga. Lili skriver kyligt konstaterande och med distans. Som läsare blir jag fascinerad, men förvirrad. Förvirringen sitter i drygt halvvägs in i boken. Då tar berättelsen en ytterst oväntad vändning. På vilket sätt kan jag inte avslöja utan att förstöra nöjet för er som tänkt läsa den (vilket jag tycker ni ska göra). Men jag blev grundlurad. Och sedan blev jag grundlurad igen.

Lilis bok kommer ut i september.