04 februari 2010

Boktjuven

Det finns böcker som man inte vill ska ta slut. Böcker man vill stanna kvar i, som man inte vill skiljas från. För mig var Boktjuven av Markus Zusak en sådan bok. Jag hade separationsångest i flera dagar efter avslutad läsning.

I Boktjuven är det döden som är berättare och det är Liesels historia han berättar. Men det är också en berättelse om människorna som lever och bor på Himmel strasse i Molching strax utanför München. Vi befinner oss i Hitlers Tyskland och andra världskriget bryter ut. Liesel och hennes medmänniskor i Molching är inga armviftande nazister utan vanliga enkla människor som gör vad de kan för att överleva kriget. En del av dem gör till och med motstånd i det tysta.

Och Boktjuven då? Jo, det är Liesel som stjäl sin första bok på sin broders begravning precis i början av denna berättelse. Böcker och ord har också en återkommande och stor betydelse genom hela boken.

4 kommentarer :

Morrica sa...

Underbar! Precis underbar!

Magica de Hex sa...

Kan bara hålla med!

Anonym sa...

Jag gillade den också, men har träffat många som avskydde den. Så den är nog en antingen/eller slags bok. Tittar just nu på Zusaks nya (fast den är gammal och har bara kommit ut igen) men den lockar inte alls. Får se om jag hinner läsa den, men den är kort så det går väl.

Matilda sa...

Köpte den härrom veckan! har dock inte hunnit läsa den än, hoppas jag glömmer bort allt du skrev tills dess :)