Vad gör alla curlingspelare när det inte är OS?

Curling är en märklig sport på många sätt. Man föser iväg stenar över isen och så sopar man utav bara helvete. En annan märklig sak med curling är att den likt gubben i lådan dyker upp vart fjärde år lagom till vinter-OS. Man kan ju inte låta bli att undra vad alla curlingspelare håller hus alla år det inte är OS och vad de gör då. Men det spelar kanske inte så stor roll. Det är ju kul att de dyker upp till OS - särskilt om de tar guld.

Jag en Astrid Lindgren-mästare!

"Jubel och applåder! Du fick alla rätt och är en sann Astrid Lindgren-mästare"
Så stod det när jag gick i mål med alla rätt i Barnens Bokklubbs Astrid-quiz.
(Sedan tycker jag vi kan prata tyst om att testet vänder sig till barn och inte var så jättesvårt).
Om du vill testa så hittar du testet här >>

Bokrean då och nu

Idag är det bokreastart. Något som förr brukade trigga igång mig rejält men det var ganska många år sedan nu. De första åren efter att jag hade flyttat hemifrån och behövde bygga upp ett eget bibliotek fyllde bokrean en viktig funktion. Nu är det mer så att jag köper de böcker jag vill ha när jag vill ha dem - rea eller ej. De köp som till äventyrs sker från bokrean är mer slumpmässiga. Både Bokus och Adlibris har så fasligt mycket titlar att jag inte ens har orkat bläddra igenom alla deras reasidor.

då när jag som bäst höll på att fylla bokhyllorna studerade jag bokreakatalogen minutiöst och kryssade för allt av intresse och många kryss blev det. Sedan steg jag upp i ottan för att vara på plats när bokhandeln öppnade. En del hade särskilda reajippon och slog upp portarna riktigt tidigt. Förekommer det ens nu i Internets tidevarv?

Bokreatips från SvD och DN

Är du bokberoende?

För några dagar sedan gjorde jag Vi Läsers test om bokberoende. Här ser du resultatet av det. På Barnens Bokklubb tyckte vi att detta med bokberoendetest var en utmärkt idé och skapade ett eget test. Så nu frågar jag dig kära läsare, hur det står till med ditt bokberoende? Testa dig här >>

Min egen "dom" blev: Du är utan tvekan bokberoende.

Riktigt ruggiga spökhistorier

Alla som läst och gillat Onkel Montagues spökhistorier av Chris Priestley har en ny samling läskigheter att se fram emot i Spökhistorier från det svarta skeppet. Upplägget är ungefär detsamma. Det här är inte "bara" en bok med olika spökhistorier, utan spökhistorierna ingår i berättelsen. Ramberättelsen består av ett värdshus, en storm och två ensamma barn. Plötsligt knackar det på dörren och där står en sjöman som söker skydd undan stormen. Efter viss tvekan släpper barnen in honom och för att fördriva tiden börjar han berätta spökhistorier. Riktigt ruggiga sådana också.

-23

När jag vaknade i morse trodde jag att Marita Ulvskog varit i farten.
Ni vet hon som ville flytta delar av Stockholms kulturutbud till Göteborg.
Jag tänkte att hon kanske tagit hela stan
men navigerat lite fel så att vi hamnat i övre Norrland.
Ja, vad annat ska man tro när termometern visar på 23 minusgrader?

En nyttig historielektion

Lasermannen av Gellert Tamas är mycket mer än bara berättelsen om John Ausonius. Det är lika mycket en berättelse om Sverige några år under det tidiga 1990-talet, vilket också bokens undertitel "en berättelse om Sverige" anger.

När jag läser boken förvånas jag över hur mycket jag glömt. Visst minns jag skriverierna om lasermannen, men jag minns inte hur stort pådrag det var. Eller så kanske jag inte var medveten om det då. Det är ett gediget arbete han gör Gellert Tamas när han väver samman berättelsen om Ausonius väg till att bli lasermannen med de rådande stämningarna i det svenska samhället. Det vore en förenkling att påstå att det var de främlingsfientliga strömningarna i Sverige som fick Ausonius att gå ut och skjuta invandrare, han var en rejält sjuk man, men nog bidrog de. Han såg sig själv som någon som gjorde något som många andra skulle vilja göra och dessutom blev han ivrigt påhejad av VAM.

VAM hade jag sånär glömt. Liksom att Sveriedemokraternas demonstrationståg under de här åren pryddes av renrakade huvuden som spatserade med utsträckta högerarmar. Det kan vara nyttigt att minnas nu när de klär sig i kostymer och försöker ta sig in i riksdagen.

På det hela taget är läsningen av Lasermannen en nyttig historielektion.

Wirsénfigurer blir skådisar

Fågeln, Katten, Nallegrisen, Kaninen och de andra kompisarna blir filmstjärnor när Jessica Laurén gör animerad film baserad på Stina Wirséns populära "Vem"-böcker. Wirséns figurer med sina konflikter och känsloregister lämpar sig alldeles utmärkt som film så nu har alla barn och vuxna något att se fram emot. SvD

Jag scannar böcker

I veckan lanserade Bokus en ny version av sin iPhoneapplikation, nu med en streckkodsläsare. Det är bara att öppna Bokusappen, klicka på sök och öppna streckkodsläsaren, hålla iPhonen över bokens streckkod och vips dyker boken upp komplett med pris och köpknapp i din mobil. Ganska fiffigt faktiskt. Och det fungerar riktigt bra också. Jag har roat mig med att scanna av bok efter bok i min bokhylla.

Men alla är förstås inte så glada åt denna nymodighet. Lars Schmidt på Svensk bokhandel befarar att detta ytterligare en dolkstöt i ryggen på de fysiska boklådorna och tänker bojkotta Bokus. Visst är det tråkigt att bokhandelns situation är sådan att den ena efter den andra tvingas slå igen. Men att bojkotta någon för att de kommer med en smart affärsidé känns inte som en väg som leder någonstans. Ska man i så fall bojkotta hela Internethandeln?

Bokberoende?

I senaste numret av Vi Läser kan du testa om du är bokberoende eller inte. Testet är utformat av Martina Lowden som i en intervju låter Kristina Lugn göra testet. Kristina Lugn visade sig vara enormt bokberoende. Det blev sju "ja" av åtta möjliga. Jag beslutade mig för att testa om jag är lika illa däran. Så här gick det:

FRÅGA ETT: Är du ständigt försjunken i tankar om litteraturen?
- Njae, inte riktigt. Men som tonåring dagdrömde jag oerhört och försökte stoppa in min egen (som jag tyckte torftiga verklighet) i olika böcker jag läst.

FRÅGA TVÅ: Tycker du att en tillvaro utan böcker vore begränsad, tråkig och intetsägande?
- Absolut.

FRÅGA TRE: Blir du rastlös och irriterad när du inte får läsa?
- Det beror ju lite på. Att sitta på en lång tåg- eller bussresa utan en bok är urtrist. Men om jag befinner mig i något sammanhang där det finns något annat som kan distrahera eller underhålla mig så går det ganska bra.

FRÅGA FYRA: Läser du för att få lindring när du mår dåligt?
- Ja. Och mår jag dåligt vill jag inte läsa glada böcker. Då är det jämmer och elände som gäller även i bokform.

FRÅGA FEM: Känner du att tiden aldrig räcker till för allt du skulle vilja läsa?
- Ja så är det verkligen.

FRÅGA SEX: Kan du ha svårt att sluta läsa när du väl börjat?
- Ja, om det är en bra bok. Om inte slutar jag och börjar med en ny.

FRÅGA SJU: Händer det att du låter bli att göra något du borde ha gjort för att läsa i stället?
- Ja, det har väl hänt. Men jag är nog ändå ganska disciplinerad.

FRÅGA ÅTTA: Har anhöriga eller vänner tyckt att du läser för mycket?
- Nej, det tror jag inte. Men när jag var tonåring tyckte mina föräldrar ibland att jag skulle gå ut och "göra något" i stället för att bara ligga på mitt rum och läsa.

Så mitt resultat blev alltså 5 klara ja, två tveksamma och ett nej.

Min kollega Sofie har också bloggat om huruvida läsandet som ett bättre beroende än t.ex. att spela dataspel.

Harry Potter = Willy the wizard?

J.K. Rowling som själv har håller stenkoll på allt som kan liknas vid plagiat av hennes Harry Potter får nu smaka på sin egen medicin. Hon stäms för plagiat av avlidne författaren Adrian Jacobs dödsbo. De anser att framför allt fjärde Potter-boken "Den flammande bägaren" är alldeles för lik Jacobs bok "The adventures of Willy the wizard" för att vara en slump. I böckerna om Willy the wizard förekommer liksom i Harry Potters värld skolor och tävlingar för trollkarlar. Rowling själv hävdar att hon inte ens hört talas om Jacobs eller hans bok förrän stämningsansökan kom.

SvD, Kulturnyheterna

OSå trött jag blir

Det är stört omöjligt att klara sig undan OS. Det tränger sig på vare sig man vill eller inte. Särskilt som sambon är road och TV:n står på mest hela tiden. Men OS i sig går väl an, bara man slapp alla sportkommentatorer som än är hysteriskt glada, än är hysteriskt gnälliga. För att inte tala om detta ältande - nej förlåt - initierade och intressanta analyser menar jag.

Tematrio Östeuropa

Den här veckan åker tematrion österut och uppgiften är att berätta om tre böcker från Östeuropa.

1. För ganska många år sedan läste jag en bok av Erzsébet Galgóczi som heter Innanför lagen. Den utspelar sig i efterdyningarna till revolten 1956 och beskriver huvudpersonens dubbla utanförskap. Hon är politiskt obekväm för att hon vägrar att tyst acceptera diktaturen och socialt obekväm för att hon är lesbisk.

2. Isaac Bashevis Singer är en av mina favoriter och flera av hans böcker utspelar sig i förkrigstidens Polen. Ung man söker kärleken handlar om en ung mans mognadsprocess och sökande efter kärlek i tidiga 1900-talets Warsawa. Det är en fin beskrivning inte bara av den unga mannen, utan också av en judisk kultur som bara några decennier senare så brutalt skulle raderas ut.

3. Varats olidliga lätthet av Milan Kundera. När jag försöker minnas boken dyker det hela tiden upp bilder från filmen i mitt huvud och jag märker att jag har svårt att i minnet skilja filmen från boken. Jag minns också att jag tyckte att fokus i film och bok skilde sig en del från varandra men temat i båda är både kärlek och politik. Berättelsen väver samman några människors trassliga kärleksliv med det politiska skeendet under och efter Pragvåren 1968.

Inspirerad av OS

Inspirerad av den vita vintern i allmänhet
och kanske av OS i synnerhet
kändes det passande att idka lite vintersport.
Som att åka skidor till exempel.
Det fick bli en skidtur på isen.
Och jag kunde konstatera att
den klassiska diagonaltekniken fungerade över förväntan.
Riktigt trevligt var det också
så länge det inte dök upp några backar
vilket det ju inte plägar göra
när man skidar på isen.

Sommarlängtan

Vi pratade om trötthet på jobbet igår.
Och frågade oss när vi skulle känna ork igen. Bli pigga igen.
I sommar tänkte jag. På sommaren orkar man.
Särskilt sommaren i Österbotten med sina långa ljusa dagar
som omärkligt övergår i korta endast något mörkare nätter.
Då känner man inte trötthet. Då orkar man.

Barnboksprat

Ikväll pratar Marianne von Baumgarten - Barnens Bokklubbs grundare och min forna chef - barn och barnböcker tillsammans med Jan Hansson på Svenska Barnboksinstitutet. Själv har jag ingen möjlighet att gå [undrar varför det alltid är så att roliga saker envisas med att inträffa samtidigt] men jag tror att jag törs rekommendera tillställningen för det kommer säkert att bli ett intressant samtal mellan två eldsjälar som brinner för barn och böcker i allmänhet och barnböcker i synnerhet.

Läs mer om tid och plats >>

Fina frimärken

För någon vecka sedan kom två nya Europafrimärken från Posten. Båda med kända barnboksmotiv. Det ena är från Lena Andersons Majas alfabet och det andra Elsa Beskows Tomtebobarnen. Fina tycker jag. Synd bara att det är så sällan jag skickar brev nuförtiden.

En stor bok

Man brukar säga om en riktigt bra bok att man blir helt uppslukad av den. Eller går in i den. Om det här är en riktigt bra bok eller ej kan jag inte uttala mig om. Men man kan nog bli uppslukad av den eller gå in i den.
Bokstavligt talat.



Boken är den 350 år gamla the Klencke atlas som från och med den 30 april kommer att kunna ses på British Library.

Boktjuven

Det finns böcker som man inte vill ska ta slut. Böcker man vill stanna kvar i, som man inte vill skiljas från. För mig var Boktjuven av Markus Zusak en sådan bok. Jag hade separationsångest i flera dagar efter avslutad läsning.

I Boktjuven är det döden som är berättare och det är Liesels historia han berättar. Men det är också en berättelse om människorna som lever och bor på Himmel strasse i Molching strax utanför München. Vi befinner oss i Hitlers Tyskland och andra världskriget bryter ut. Liesel och hennes medmänniskor i Molching är inga armviftande nazister utan vanliga enkla människor som gör vad de kan för att överleva kriget. En del av dem gör till och med motstånd i det tysta.

Och Boktjuven då? Jo, det är Liesel som stjäl sin första bok på sin broders begravning precis i början av denna berättelse. Böcker och ord har också en återkommande och stor betydelse genom hela boken.

En bransch i förändring

Fokus är en utmärkt tidning som jag tyvärr hinner läsa alldeles för sällan. Men nu har jag tagit mig tid till numret från 29 januari och där finns flera intressanta artiklar som rör läsning och var bokbranschen är på väg. Att likriktningen i boklådornas bokhyllor är stor har vi väl alla märkt. Det är samma bästsäljare överallt, inte sällan i form av succédeckare eller böcker skrivna av någon kändis som skriver om sin mamma, pappa eller vän. Poesin och den traditionella romanen är ställda på undantag. I en artikel funderar Anna Ritter kring hur förlagens jakt på de stora bästsäljarna och snäva vinstmarginaler och tidsbrist riskerar leda till att bokbranschen förlorar sin själ. I artikeln Lex Liza beskriver Adam Svanell hur lanseringen av Liza Marklunds deckare snarare var en lansering av Liza Marklund själv och att det förändrat sättet att sälja böcker. På gott och på ont skulle jag vilja tillägga. Men kanske slår pendeln över åt andra hållet så småningom och intresset för den s.k. smala litteraturen och boklådor med mångfald blir inne.

Det här med iPad

Fick ett mejl i början av veckan med ett erbjudande om att köpa en iPad till ett otroligt pris. Spännande tänkte jag. Undrar hur otroligt då.


Får visst undra ett tag till.
Och undrar om det är otroligt lågt eller otroligt högt ...

Tematrio - olästa klassiker

Se där, en tematrio som borde vara lätt för mig att fylla. Det finns nämligen betydligt fler klassiker som jag inte har läst än vad det finns klassiker som jag har läst. Men nu räcker det inte med att nämna tre olästa klassiker. Det ska vara tre klassiker som jag planerar eller åtminstone har funderat på att läsa. Då begränsas urvalet rejält.

På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. Jag har läst de 2 första delarna så jag skulle ju kunna göra det lätt för mig och nämna de tre följande och, vips, så har jag min tematrio klar. Men nu väljer jag att klumpa ihop dem som ettan.

Selma Lagerlöfs Jerusalem. Jag såg tv-serien för ett antal år sedan och har ända sedan dess tänkt att jag också vill läsa boken.

Odysseus av James Joyce eller Bröderna Karamazow av Fjodor Dostojevskij. Odysseus för att det känns som att man borde. Bröderna Karamazow för att jag tror att den är en läsupplevelse.

I det här trädet

Jag har tidigare skrivit om Katarina Kieris och Per Nilssons suveräna ungdomsbok I det här trädet. Då skrev jag att jag inte brydde mig så mycket om vem som skrivit vad, utan att huvudsaken var läsupplevelsen och att det är en fasligt bra bok. Och det är sant och stämmer fortfarande. Men i dagens SvD finns en stor artikel om hur deras samarbete gick till. Vi får veta att de skrev vartannat kapitel där Kieri skrev om Jakob och Nilsson om Siri. Jag vet att jag tänkte att boken var så helgjuten och enhetlig att det inte märktes att det var två författare som skrivit olika avsnitt, men det beror troligtvis på att de under arbetets gång mejlat varandra det de skrivit.

Full rulle på Kulturhuset

Idag var det äntligen dags för prisutdelning i Barnens Bokklubbs stora högläsningstävling. På Kulturhusets Rum för barn var det knökfullt med unga pristagare. Och längs en av väggarna visades alla härliga vinnarbidrag, plus ytterligare några fina bidrag. Jag kan verkligen rekommendera alla som har vägarna förbi att titta på utställningen. Den finns där hela februari.

Bildkavalkad från utställningen