Tematrio - Historiska romaner

Det var länge sedan nu, som jag senast deltog i Lyrans tematrio, så det är väl på tiden tycker jag. Historiska romaner är veckans tema och här kommer mina tre.

Sinuhe Egyptiern av Mika Waltari. I boken berättar Sinuhe om sitt händelserika liv i Egypten under faraonernas tid. Om berättelsen är så historiskt "riktig" vet jag inte, men det är spännande och fantasieggande läsning där vi får följa hans resor och möten med storheter som Nefertiti, Tutankhamun och Echnaton.

Per-Anders Fogelström - Mina drömmars stad. Jag har läst hela serien två gånger och tycker att Fogelström målar upp både Stockholm och de personer han befolkar staden med på ett väldigt levande sätt.

Abrahams bok av Marek Halter är en fantastisk släktkrönika som börjar i Jerusalem år 70 e.Kr och slutar på 1980-talet. På denna resa genom tiden får vi oss till livs mycket av det judiska folkets historia på 900 sidor. Vi pratar alltså riktig "tjockis" här.

Tematrio - obehagligt bra

Lyrans utmaning i veckans tematrio är böcker som är obehagligt bra, d.v.s. obehagliga men så himla bra att man ändå måste fortsätta att läsa dem.

Min första bok är - liksom hos Lyran - Utrensning av Oksanen. Så bra men så obehaglig.

Min andra bok är Människohamn av John Ajvide Lindqvist. Det fanns vissa sekvenser i den boken som var riktigt obehagliga, särskilt om man läste dem sent på kvällen/natten.

Den tredje boken är en ungdomsbok, Vi kallar honom Anna av Peter Pohl. Det är fruktansvärt att läsa om hur mobbad och utsatt Anders blir på sommarlägret, men det är ändå omöjligt att lägga boken ifrån sig.

Tematrio - Tunnisar

Efter att förra veckan ha uppmanat oss att lista tegelstenar handlar veckans tematrio om tunnisar. Det vill säga böcker som är på 100-150 sidor.
För att hitta dessa tunnisar tvingas jag gå ganska långt tillbaka i tiden så jag har dem inte så färskt i minnet.

Den första jag kommer att tänka på är Måsen - berättelsen om Jonathan Livingston Seagull av Richard Bach. Må vara att Jonathan bara är en mås, men han vill inte anpassa sig till livet i måskolonin. Han har en idé om att flyga högre och längre än vad som är brukligt bland måsar.

En annan tunnis som jag läste för väldigt många år sedan är Återfunnet av Ulla Isaksson. Jag minns faktiskt inte så noga vad den handlade om. Men minns att jag verkligen fascinerades av hennes tankar och funderingar om minnen och hur hon använde och analyserade sina nattliga drömmar till att närma sig det förgångna.

Och så Bödeln förstås! Av Pär Lagerkvist. Hur kunde jag nästan glömma den? Den är så magisk, mystisk, oroande och otroligt stark. En av de bästa böcker jag läst och den har jag läst några gånger nu. Lagerkvists karga och poetiska språk är så effektfullt.

Tre Tegelstenar

Den här veckan har Lyran utlyst tematrio tegelstenar, och då helst minnesvärda sådana.

Jonathan Litells De välvilliga gör verkligen skäl för epitetet tegelsten med sina drygt 900 tättskrivna sidor. Torrt och sakligt men ändå outhärdligt närgånget skildras den nazistiska mordmaskinen inifrån.

Abrahams bok av Marek Halter. På 700 sidor ryms 2000 år av en judisk familjs historia. Det var många år sedan jag läste den och det är faktiskt en av dessa böcker jag tänker att jag skulle vilja läsa igen.

Slutligen så måste jag ju förstås ha med Brott och straff. Dostojevskijs fantastiska studie i en människas psyke. Om den fattiga studenten Raskolnikovs febriga försök att rättfärdiga ett hemskt brott bara för att den som utsatts för brottet är en dålig människa.

Tematrio - sommar och semester

Sommar och semester är ämnet för höstens(?) första tematrio. Och det handlar inte om böcker som lästs utan om vad vad vi företagit oss.

Jag har:


Hängt med vargarna i Kolmårdens varghägn.


Varit i vackra Österbotten.


Blivit blöt och fått leriga skor på regnig festival.

Tematrio - Läsning i hängmattan

Veckats tematrio hos Lyran är Läsning i hängmattan. Nu brukar jag inte läsa i hängmattan - mycket beroende på att jag inte har någon hängmatta men också för att jag i de sällsynta fall jag råkar ramla ner i en oftast somnar. Men nu ska vi inte vara petiga. Tre tips på hängmatteläsning ska det bli:

Johan Theorin har med Skumtimmen och Nattfåk åstadkommit deckare som inte stannar vid att vara "bara" ett mord eller ett fall som ska lösas, utan som berättar något mer och också ger djupa och intressanta människoporträtt.

Jag skulle kunna fortsätta att räkna upp bra deckare, för det blir en hel del av den genren för mig på sommaren. Men jag ska behärska mig och väljer att som bok nr 2 tipsa om Boktjuven av Markus Zusak som jag bloggat om tidigare.

Som tredje bok kan jag varmt rekommendera vad som helst av min favoritförfattare Jeanette Winterson [inser att det var länge sedan jag nämnde henne här i bloggen]. Passionen skulle till exempel kunna vara en bra början för den som inte läst henne tidigare. Eller Fyrväktaren, eller vilken som helst av hennes böcker. Hon är en mästare på att fabulera och den "verklighet" hon beskriver i sina böcker gränsar ofta till det fantastiska.

Tematrio - Titelblommor

Lagom till midsommar ordnade Lyran med en tematrio om böcker som har ett blomnamn i sin titel. Mina tre kommer här:

Vit oleander av Janet Fitch. Med ett närmast poetiskt vacker språk berättas en ganska grym historia. Astrid är 12 år när hennes mamma döms till livstids fängelse. För Astrids del blir det början på en tuff uppväxt där hon tvingas flytta runt mellan olika fosterhem. En oerhört stark läsupplevelse.

Rosens namn av Umberto Eco. Man skulle kunna säga att det här är en deckare i klostermiljö. Under sju fasansfulla dygn sker lika många skrämmande och gåtfulla mord. Broder William, som egentligen var utsänd att medla i en känslig konflikt förvandlas i stället till detektiv.

Nejlika och lilla lilla syster av Hanna Zetterberg Struwe. En söt bilderbok om när Nejlika blir storasyster.

Tematrio - djur i titeln

Utmaningen i Lyrans Tematrio denna vecka är att lista 3 böcker där ett djur finns med i titeln.

Mitt liv som hund av Reidar Jönsson. De flesta kanske först och främst tänker på Lasse Hallbergs fina film med en söt Anton Glanzelius i huvudrollen. Men boken är minst lika bra om inte bättre.

Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren. Jag drog mig väldigt länge för att läsa den här boken för jag hade hört att den skulle vara så ruskig. Och det är den. Både ruskig och ruskigt bra. Huvudpersonen berättar om en uppväxt i fattigdom och förnedring. När familjen inte har möjlighet att betala sina skulder till handelsmannen tvingas huvudpersonens mor - och sedan även hans syster - att betala med sina kroppar.

Måsen – berättelsen om Jonathan Livingstone Seagull av Richard Bach. En härlig bok om frihetslängtan och envishet. Måsen Jonathan tänker att livet måste innehålla något mer än det givna och bestämmer sig för att gå [flyga] sin egen väg och inte ge efter för grupptrycket.

Tematrio - svenska böcker

Lyran utmanar oss i veckans tematrio att nämna tre svenska bra böcker vi har läst det senaste året. En knepig uppgift för mig som a) har svårt att komma ihåg vad jag har läst och b) ännu svårare att minnas när jag läste det. Tur då att den pålitliga Bokstavligt talat finns där jag nedtecknat en hel del av de böcker jag läst. Här kommer således tre bra svenska böcker jag läst det senaste året:

Maskarna på Carmine street av Håkan Nesser. Det börjar som en relationsroman om ett äktenskap som är i kris efter en stor tragedi. Men allteftersom berättelsen fortskrider så börjar det mer och mer likna en thriller med en ganska överraskande upplösning.

I det här trädet Katarina Kieri och Per Nilsson har tillsammans skrivit en mycket bra ungdomsroman om Siri och Jakob. De bor nära varandra. Två ensamma tonåringar som rör sig i cirklar runt varandra.

Om Jesus av Jonas Gardell. Intressant, initierat och välformulerat. Gardell vill försöka hitta den historiska Jesus och det gör han bland annat genom att gå igenom evangelierna och resonera kring vad däri som kan tänkas vara historiskt sant och vad som är litterära texter och efterkonstruktioner.

Tematrio - städer i titlar

Jag vet inte riktigt hur det har kommit sig, men jag har lyckats missa att delta i flera av Lyrans Tematrios. Det tänkte jag ändra på den här veckan och här kommer min trio på temat städer i titlar.

Drakarna över Helsingfors av Kjell Westö är en härlig familjekrönika där vi får följa den finlandssvenska familjen Bexar från 60-talet och ända fram till 90-talet. Jag älskar böcker där man får följa personerna länge och det får man här.

Trollkarlen från Lublin av Isaac Bashevis Singer - en härlig skröna, dristar jag mig att påstå, om trollkarlen Jasja som reser runt från stad till stad och förevisar sina trollerikonster. Men han trollar också med kvinnors hjärtan.

Vampyren i Blackeberg av John Ajvide Lindqvist. Ok, jag vet att det inte är bokens originaltitel och jag vet att Blackeberg inte är en stad, men jag var tvungen att tänja lite på reglerna för att få med denna fantastiska bok [och för att alls hitta en tredje bok som jag a) läst & b) vill skriva om]. Dessutom bär faktiskt boken nämnda titel i sin lättlästa version. Hur som helst så tror jag inte att själva boken behöver någon närmare beskrivning. Det är en kuslig skildring om utanförskap - om än kamouflerad som skräckis. Ni som inte läst den. Läs den!

Tematrio - övernaturligt

Lyrans tematrio handlar den här veckan om böcker med övernaturliga inslag. Och mina tre bidrag är som följer:

Livstråden av Sarah Waters försatte mig i en krypande känsla av obehag. Överklasskvinnan Margaret volonterar med besök på kvinnofängelset. Där blir hon som besatt av fången Selina som är ett spiritistiskt medium, och hon dras alltmer in i Selinas mysticism.

Människohamn av John Ajvide Lindqvist. Om Livstråden var obehaglig så är det ändå inget emot denna fantastiska bok av Ajvide. Anders återvänder till Domarö där hans dotter försvann på ett oförklarligt sätt några år tidigare. Det visar sig att dotterns försvinnande inte är det enda mystiska som händer på denna ö.

Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez var det länge sedan jag läste. Och jag vet inte om den fullt ut kvalificerar sig till veckans tematrio, men som jag minns det var den fylld av magi och fantastiska inslag som inte riktigt kunde förklaras av vår realistiska verklighet.

Tematrio - Poesi

Poesi står på agendan i tematrion från Lyran den här veckan. Jag är ganska dålig på att läsa poesi vilket är synd för jag tycker att just lyriken är ett alldeles utmärkt sätt att förmedla känslor på.

1. Edit Södergran - en av de stora. Favoritdikter har jag många av henne och Violetta skymningar hör definitivt dit. Kanske för att det var den dikten som fick mig att upptäcka henne när jag var tonåring en gång för länge sedan:

Violetta skymningar bär jag i mig ur min urtid,
nakna jungfrur lekande med galopperande centaurer...
Gula solskensdagar med granna blickar,
endast solstrålar hylla värdigt en ömsint kvinnokropp...
Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli...
Mannen är en falsk spegel den solens dotter vredgad kastar mot klippväggen,
mannen är en lögn, den vita barn ej förstå,
mannen är en skämd frukt den stolta läppar försmå.

Sköna systrar, kommen högt upp på de starkaste klipporna,
vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor,
oskuldsögon, himmelspannor, rosenlarver,
tunga bränningar och förflugna fåglar,
vi äro de minst väntade och de djupast röda,
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.

2. Gunnar Ekelöf - han träffar så rätt. Jag tror på den ensamma människan är en av hans dikter jag brukar återvända till. Den ger mig tröst på något sätt:

Jag tror på den ensamma människan
på henne som vandrar ensam
som inte hundlikt löper till sin vittring,
som inte varglikt flyr för människovittring:
På en gång människa och anti-människa.
Hur nå gemenskap?
Fly den övre och yttre vägen:
Det som är boskap i andra är boskap också i dig.
Gå den undre och inre vägen:
Det som är botten i dig är botten också i andra.
Svårt att vänja sig vid sig själv.
Svårt att vänja sig av med sig själv.

Den som gör det skall ändå aldrig bli övergiven.
Den som gör det skall ändå alltid förbli solidarisk.
Det opraktiska är det enda praktiska
i längden.

2. Blir en hård kamp mellan Kristina Lugn och Eva-Stina Byggmästar. Men eftersom jag läst mer av Lugn och bara börjat nosa på Byggmästar så blir det Lugn. Hon är ironisk, humoristisk och djupt allvarlig:

Jag har tapetserat om ditt rum
skänkt bort dina kläder, sålt dina böcker
gömt din säng i källaren
ätit upp din mat
tröstat din mamma
Saknaden efter dej börjar avta
Jag hoppas att du också har det bra
och inte oroar dej i onödan

Tematrio - Skrivande svenskor

Hemkommen från en härlig minisemester i London tar jag itu med Lyrans tematrio från i måndags. Bättre sent än aldrig. Temat är skrivande svenskor som på något sätt skriver om kvinnors livssituation.

Solveig Olsson-Hultgren har skrivit en serie [ungdoms]böcker som skildrar flickors och unga kvinnors liv och villkor i Sverige. Serien tar sin början 1899 då vi i första boken Siden, sammet, trasa, lump för första gången möter en mycket ung Elin Andersson. Sedan får vi följa henne, hennes döttrar och dotterdöttrar under 1900-talet.

Kristina Lugn får bli andra kvinnan ut. Hennes lätt absurda dikter ser utan tvekan tillvaron ut ett kvinnligt perspektiv.

Kvinna nummer tre får bli Carina Burman. Den av hennes böcker jag främst tänker på är Den tionde sånggudinnan som handlar om en kvinnlig forskare i början av 1900-talet. Sedan finns ju hennes deckarmysterier om den rådiga Euthanasia Bondesson.

Veckans tematrio

Veckans tematrio är "gamla svenskar". Med andra ord svenska klassiker.

Pär Lagerkvist är min absoluta favorit bland svenska författare - gamla som nya. Jag har svårt att välja ut en enda bok av honom, för jag tycker nästan lika mycket om alla dem som jag läst, och jag är också väldigt förtjust i hans dikter.

Karin Boye måste jag ju absolut ha med i denna trio. Även om jag inte lika ofta återvänder till hennes dikter nu längre, så har de ändå tidvis betytt väldigt mycket för mig.

Viktor Rydbergs Singoalla får bli mitt sista val till denna tematrio. Som tonåring tyckte jag att kärlekshistorien mellan riddar Erland och Singoalla var det vackraste och sorgligaste jag någonsin läst och jag läste den om och om igen. Så gick åren men för ungefär ett år sedan hade jag anledning å jobbets vägnar att läsa om den igen. Och ja, jag tycker fortfarande att den är fin och sorglig.

Tematrio Östeuropa

Den här veckan åker tematrion österut och uppgiften är att berätta om tre böcker från Östeuropa.

1. För ganska många år sedan läste jag en bok av Erzsébet Galgóczi som heter Innanför lagen. Den utspelar sig i efterdyningarna till revolten 1956 och beskriver huvudpersonens dubbla utanförskap. Hon är politiskt obekväm för att hon vägrar att tyst acceptera diktaturen och socialt obekväm för att hon är lesbisk.

2. Isaac Bashevis Singer är en av mina favoriter och flera av hans böcker utspelar sig i förkrigstidens Polen. Ung man söker kärleken handlar om en ung mans mognadsprocess och sökande efter kärlek i tidiga 1900-talets Warsawa. Det är en fin beskrivning inte bara av den unga mannen, utan också av en judisk kultur som bara några decennier senare så brutalt skulle raderas ut.

3. Varats olidliga lätthet av Milan Kundera. När jag försöker minnas boken dyker det hela tiden upp bilder från filmen i mitt huvud och jag märker att jag har svårt att i minnet skilja filmen från boken. Jag minns också att jag tyckte att fokus i film och bok skilde sig en del från varandra men temat i båda är både kärlek och politik. Berättelsen väver samman några människors trassliga kärleksliv med det politiska skeendet under och efter Pragvåren 1968.

Tematrio - olästa klassiker

Se där, en tematrio som borde vara lätt för mig att fylla. Det finns nämligen betydligt fler klassiker som jag inte har läst än vad det finns klassiker som jag har läst. Men nu räcker det inte med att nämna tre olästa klassiker. Det ska vara tre klassiker som jag planerar eller åtminstone har funderat på att läsa. Då begränsas urvalet rejält.

På spaning efter den tid som flytt av Marcel Proust. Jag har läst de 2 första delarna så jag skulle ju kunna göra det lätt för mig och nämna de tre följande och, vips, så har jag min tematrio klar. Men nu väljer jag att klumpa ihop dem som ettan.

Selma Lagerlöfs Jerusalem. Jag såg tv-serien för ett antal år sedan och har ända sedan dess tänkt att jag också vill läsa boken.

Odysseus av James Joyce eller Bröderna Karamazow av Fjodor Dostojevskij. Odysseus för att det känns som att man borde. Bröderna Karamazow för att jag tror att den är en läsupplevelse.

Tematrio - Iskyla

Lämpligt nog såhär mitt i vintern är ämnesvalet för Lyrans Tematrio iskyla den här veckan.

Den första boken jag kommer att tänka på är Fröken Smillas känsla för snö av Peter Høeg. Det var länge sedan jag läste den, men jag minns den som en väldigt "vintrig" bok. Framför allt minns jag resonemanget kring olika sorters snö. Det fascinerade mig. Liksom själva känslan i boken. Deckarintrigen minns jag däremot inte så mycket av.

Andra valet blir Tunn luft av John Krakauer. Krakauer var en av dem som befann sig på Mount Everest under de ödesdigra dagar 1996 när så många människor dog. Det är ingen stor litteratur men galet spännande och skrivet med en sådan inlevelse att man känner sig delaktig.

Sedan blir det knepigare och jag kommer hela tiden att tänka på en bok som jag inte har läst, men som finns med på min "vill-jag-läsa"-lista. Jag har däremot sett filmen och en starkare skildring av kyla har jag sällan upplevt. Det handlar naturligt vis om Cormac McCarthys Vägen.

Tematrio - Ondska

Nära Lyrans tematrio är ondska faller det sig väl ganska självklart att den första boken jag kommer att tänka på är Ondskan av Jan Guillou. En stark bok om pennalism och översitteri.

Och så tar jag med American psycho av Bret Easton Ellis. Det var länge sedan jag läste den, men jag minns med obehag hur kliniskt våldet som huvudpersonen ägnade sig åt beskrivs.

Som tredje bok väljer jag Kyrkdjävulen av Mikael Niemi. Det är en riktigt ruskig ungdomsroman om hur ondskan vaknar till liv och sprider sig i det lilla norrländska samhället där Matti bor.

Tematrio bladvändare

Lyrans tematrio handlar den här veckan om bladvändare. Det första jag kommer att tänka på när jag hör termen bladvändare är deckare eller annan spänningslitteratur. Men så tänker jag att det måste väl också finnas andra böcker som får mig att ivrigt bläddra vidare och läsa sida efter sida. Just nu känns det dock som om det var länge sedan det inträffade. Frågan är om det beror på att det var länge sedan jag läste något riktigt bra eller om jag - likt Lyran - befinner mig i en period av bristande läslust.

Den senaste bok jag läste som verkligen fångade mig var Den som älskar något annat av Karin Fossum. Det är en deckare med ett väldigt starkt och läskigt spänningsmoment. Jag har tidigare bloggat om den här.

Om jag sedan fortsätter att kolla bakåt i min lista över lästa böcker med bladvändarstatus så hamnar jag på I det här trädet av Katarina Kieri och Per Nilsson. Den "slank" också ner i rasande fart och även den har jag bloggat om tidigare.

Som tredje alternativ ligger Millenniumtrilogin onekligen bra till, men jag väljer ändå att ta med Snabba cash istället. Den är ju dessutom bioaktuell nu.

Årets första tematrio

Årets första tematrio från Lyran handlar om familjeskildringar eller släktkrönikor. En genre (om man nu kan kalla det genre) som jag med förtjusning gärna läser.

En av de första släktkrönikor jag läste var Per-Anders Fogelströms Stad-serie som börjar på 1860-talet när Henning som ung flyttar till Stockholm. Sedan får vi följa honom, hans barn och barnbarn fram till 1960-talet. Jag sträckläste dessa böcker under ett sommarlov som tonåring. Sedan läste jag om dem igen när jag som ung flyttat in till Stockholm och bodde i kvarteren kring Vita Bergen på Söder.

En annan fascinerande familjeberättelse jag läste för länge sedan är Alex Haleys Rötter. Historien om Kunta Kinteh som kidnappades i Afrika och fördes som slav till Amerika förs vidare genom generationerna och nådde till slut Alex Haley som nedtecknade den.

Som tre i denna tematrio väljer jag Abrahams bok av Marek Halter. Det är en fantastisk släktkrönika som börjar i Jerusalem år 70 e.Kr och slutar i nutid. Och på denna resa genom tiden får vi oss till livs mycket av det judiska folkets historia på 900 sidor.