Kulturfyran

Veckans Kulturfyra handlar om läsning i allmänhet och kanske sommarens läsning i synnerhet.

1. Vilka böcker planerar du att läsa i sommar?
Det känns som om sommaren och semestern ligger lite för långt in i framtiden för att det ska vara dags att planera för vilka böcker som får följa med. Men jag är väldigt nyfiken på Gardells bok om Jesus. Annars brukar det bli ganska mycket deckare på sommaren (och annars också om jag ska vara ärlig).

2. Vilken bok läser du just nu?
Förutom en hel del manus jag har liggande så läser jag Ett land i gryningen av Dennis Lehane. Men jag måste säga att jag inte år så imponerad av den så här långt (har väl läst drygt hundra sidor). En annan bok jag har liggande påbörjad är Gärningsmän som är en socialpsykologisk studie av Harald Welzer där han försöker besvara frågan "Hur kunde helt vanliga människor blir massmördare?".

3. Hur mycket läser du varje vecka?
Det är svårt att säga men några timmar per dag blir det åtminstone.

4. Om du skulle beskriva vad som är viktigast med en bok, med tre ord, vilka tre ord väljer du då?
Engagerande. Trovärdig [inom sin kontext]. Välskriven.

Absolut Per Nilsson

Jag tycker att Per Nilsson är en av Sveriges bästa och mest intressanta ungdomsboksförfattare. Därför är det lite tråkigt att läsa att han med Absolut Per Nilsson tänker sätta punkt för den delen av sitt författarskap. Man kan ju alltid hoppas att han ändrar sig. Sluta att skriva kommer han inte att göra men det kommer att bli andra typer av böcker. Vad vet han ännu inte. Kanske blir det barnböcker, kanske för vuxna.

Absolut Per Nilsson läste jag redan på manusstadiet för ganska länge sedan och bloggade om här.

DN, Barnens Bokklubb

Tematro - böcker om läsning

Veckans Tematrio - böcker om läsning var en svår nöt att knäcka för mig. Jag fick ta till lite "ful"-metoder för att få ihop det.

Bläckhjärta av Cornelia Funke
Både Meggie och hennes pappa älskar böcker så mycket att de har utvecklat en säregen förmåga. Nämligen att de kan läsa fram personer från böckernas värld.

Boken om boken av Anna Ribbing
Det här är en söt bilderbok om ett barns kärlek till sin bok.

Högläsaren av Bernhard Schlink
Den här boken är ju aktuell i och med filmatiseringen. Den ligger högt upp på min "att läsa"-lista. Jag har alltså inte läst den än men hört mycket gott om den och är väldigt nyfiken på den.

Vårmys på balkongen

När sommaren plötsligt ärar oss med sin närvaro är det bara att kasta allt man har för händer, röja undan hjälpligt på balkongen och ge sig hän med en bubblande vårbrunch. Att sedan sambon så lägligt passar på att fylla år just idag skadar ju inte.

Selma och August

Selma och August på Stockholms stadsteater är en intensiv föreställning med textakrobatik på hög nivå. Det är blinkningar och referenser som kräver sin publik och säkert missade jag också en del. Jag brukar sällan intressera mig för att läsa ett dramatiskt verk men här tänker jag att det skulle vara intressant att fördjupa sig i pjäsens text. Inte för att jag vet om jag skulle bli så mycket klokare av det, men det skulle vara kul.

Första akten utspelar sig på toaletten under Nobelfesten. I andra akten har vi förflyttat oss till Mårbacka men egentligen vet jag inte om det fysiska rummet har så stor betydelse för det är i orden som flyger och virvlar som handlingen utspelar sig. Scener och personer ur de bägge författarnas verk och liv dyker upp men även nu levande kulturpersonligheter och politiker får vara med på ett hörn. Det ges många blinkningar till det som med ett gemensamt ord kan sammanfattas som queer och det ges kängor till allt konformt och fyrkantigt.

Det är en vänlig och rolig och glad föreställning. Några gånger balanserar det lite på gränsen till att bli buskis som när Westerberg i andra akten dyker upp som Valborg Olander. Men det kan ändå inte överskugga att detta är en vansinnigt intelligent och rolig pjäs.

Tre lästa - sju kvar

Nu har jag läst del 3 i serien som heter Tre men som av någon outgrundlig anledning kommer att bestå av 10 delar. Jag skrev tidigare om min frustration över den jätte-cliffhanger andra delen avslutades med. Den här gången var jag förberedd men jag kan inte komma ifrån känslan av att det saknas några sidor för slutet är minst sagt abrupt.

Serien heter alltså Tre och är skriven av författaren Kjetil Johnsen och ska enligt uppgift från förlaget bestå av 10 delar innan vi får veta vem som mördar och vem som blivit mördad. För jo - redan i första boken får vi veta om de fyra kompisarna att "en av dem hade bara tre veckor kvar att leva". Infernaliskt eller hur?

Böckerna är [har hittills varit] snabblästa och skrivna med ett väldigt driv på bästa bladvändarmanér. Det är inte litteratur med stora L men det funkar bra som spänningsläsning och förströelse. Jag tror att det är viktigt att fortsättningen kommer i ganska snabb takt för annars är det risk att man tappar intresset för böckerna stannar inte kvar så länge efter avslutad läsning.

Tematrio - djur

Böcker där djur spelar en framträdande roll är temat i Lyrans Tematrio den här veckan.

Den första jag kommer att tänka på är Jonathan Livingston Seagull av Richard Bach. Det var många år sedan jag läste den så jag har den inte helt färsk i minnet men minns att jag fascinerades så av Jonathans frihetslängtan och envishet. Han bestämmer sig för att gå [flyga] sin egen väg och inte ge efter för grupptrycket.

Bok nummer två är Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. Det är en av mina favoritböcker och där katten Behemot är en av bokens färgstarka karaktärer.

Sedan blir det svårt. Någon självklar tredje bok kommer jag inte på. Jag har tydligen inte för vana att läsa så många böcker med djurtema. Det är klart att det finns ju massor med barnböcker som handlar om djur - låt vara att dessa djur ofta är mer mänskliga en "djurliga" i sin framtoning. Och bland barnböckerna är Nalle Puh en av mina absoluta favoriter. Om någon vill invända att han inte är ett djur så vill jag bara säga att han är faktiskt ett mjukDJUR.

Kul med Kurt och Kio

Jag gillar Lisen Adbåges sätt att teckna och illustrera. Mycket. Därför blir jag glad när hon kommer med sin första helt egna bilderbok och det visar sig att den håller riktigt hög klass. Kurt och Kio vill ha en koja är mycket kul - både i ord och bild. Det är en smått corny berättelse om kompisarna Kurt och Kio och deras smått desperata jakt på ett bra träd att bygga koja i. Detta sökande leder dem på diverse villovägar där mycket roligt och oväntat inträffar.

recension, bilderböcker

Boktipset.se - ett första intryck

Efter att ha bloggat om att inte komma in på bokstipset.se så fick jag inloggningsuppgifter för kunna testa. Den officiella premiären är visst skjuten på från den 15 till den 22 april. Idag fick jag äntligen tid att lägga upp min profil och börja fylla min bokhylla. Och där fastnade jag, inte för att det var svårt och snårigt. Nej, jag fastande för att det var roligt.

Grundidén skiljer sig inte så mycket från bok.nu. Utifrån hur man betygsätter böcker får man tips på andra böcker man kan tänkas vara intresserad av och man ser vilka andra medlemmar som har en boksmak som överensstämmer med sin egen. Men Boktipset.se har gått ännu ett steg längre i att bli ett socialt forum. Man kan följa andra medlemmar och skicka meddelande till dem. Man kan skriva kortare statusuppdateringar och även längre blogginlägg, man kan gå med i grupper och skapa egna grupper. Sedan kan man också recensera böckerna - inte bara ge ett betyg - och så kan man skapa listor typ bästa barnböckerna, tråkigaste böckerna eller vad man nu vill.

Så på det hela taget tror jag att det här kan bli ett kul forum att hänga på. Men en sak som jag skulle önska är en sida med "senaste händelserna" - typ senaste blogginlägget, senaste recensionen, senaste skapade listan osv - samlade på ett ställe. Det skulle ge en förbättrad överblick.

Medealand

Sara Stridsbergs Medealand på Elverket i Ingela Olsson är en absolut drabbande föreställning. Nu är jag inte något proffs på Euripides Medea, men så vitt jag kan bedöma ligger Stridsbergs text ganska nära sin klassiska förlaga. Vilket är helt i sin ordning eftersom kärleken, övergivenheten, raseriet och hatet är känslor som inte hör någon särskild tid till. Lite förfasas jag dock över Medeas sammanbrott. Att hon förnedrar sig så. Tigger och ber om att Jason ska komma tillbaka. Men å andra sidan hotas hon av utvisning. Hon gav upp allt, även sitt land för Jasons skull och har inget att återvända till.

Medealand är starkt fysisk teater och strålande skådespeleri. Noomi Rapace gör en fantastisk insats som Medea och när föreställningen är slut så ser också hon helt slut ut. Shanti Roney är mycket bra och övertygande som Jason. Och spelet mellan dem är suveränt. Laddat och energiskt.

foto: Joel Persson

Tjocka böcker

Jag vet inte om det är inbillning men jag tycker det verkar som om böckerna bara blir tjockare och tjockare. Som om allt fler författare använder väldigt många ord för att berätta sina historier. För många ibland enligt min mening. Jag har inte något emot tjocka böcker så länge allt som ryms inom pärmarna känns motiverat för att föra handlingen framåt, men alltför ofta tycker jag att författare irrar iväg i utvikningar som inte är särskilt relevanta eller intressanta.

Just nu läser jag Ett land i gryningen av Lehane - en "tjockis" på nästan 800 sidor. Lehane är en stilsäker författare och en av mina favoriter, men här tycker jag att han tar lite för många omvägar även om boken så här långt verkar nog så intressant.

Låst på Boktipset.se

Jag har läst om den i Svensk Bokhandel och i de stora morgontidningarna.
Ja till och med på text-tv har de flaggat för www.boktipset.se och på alla ställen har man kunnat läsa att sajten ska öppna den 15 april.
Naturligtvis är jag nyfiken. Naturligtvis vill jag besöka Boktipset.se
Igår var det den 15 april och jag gjorde mitt första försök till besök.
Idag är det den 16 april och jag gör försök nummer två.
Men allt som möter mig är:



Jag undrar varför.
Jag undrar om jag har missat något.

Blått för pojkar och rosa för flickor

En av mina kolleger berättade om en av mammorna på hennes barns dagis som ansåg sig väldigt genusmedveten och jämlik. Hon hade nämligen till sin dotter köpt en bok som handlade om en båt. Det var väldigt vågat tycker jag. Samma mamma ska också enligt hörsägen har ringt till Djurgården och klagat på att deras nappar bara fanns i blått. Det var rent ut diskriminerande ansåg hon. Skulle inte små flickor också kunna fostras till goda Djurgårdsfans? Och resultatet - kära läsare - ser ni här.



Nu finns Djurgårdens nappar både i blått och i rosa!

Frälsaren av Jo Nesbø

Frälsaren får väl sägas vara en passande titel på en "påskekrimbok". Det här är andra boken jag läser om Jo Nesbøs hjälte Harry Hole. Av en slump råkar det också vara närmast efterföljande bok i serien och jag förstår att man nog bör läsa hans böcker i rätt ordning eftersom man i den här boken får en snabbresumé av tidigare lösta fall och det blir ju något av en spoiler om man tänkt sig att läsa de tidigare böckerna.

Harry Hole är - som så många bokpoliser - en ensamvarg som brottas med alkoholproblem och har problem att få förhållanden att fungera, men som trots det [eller på grund av det?] har en stark attraktionskraft på kvinnorna. Att jag raljerar en aning betyder inte att jag tycker illa om boken. Tvärtom jag tycker att den är riktigt bra. Den är spännande och även om Nesbø strör ut en del ledtrådar så tappar den aldrig i spänning eller intensitet.

Som alltid när man ska skriva om deckare är det svårt att berätta om handlingen utan att avslöja för mycket. En av frälsningsarméns soldater skjuts ihjäl på öppen gata med massor av vittnen, ändå är det ingen som kan ge något riktigt signalement av mördaren. Som läsare får jag tidigt veta att mördaren är en professionell torped och ganska snart listar också Harry Hole ut det. Men varför har någon anlitat en torped för att ha ihjäl en frälsningssoldat? Och vem?

Vårtecken II

Vårtecken

Tematrio - påskekrim

Eftersom jag är norska till hälften är jag naturligtvis väl bekant med termen påskekrim. Men det är i och för sig ganska många svenskar numera. Vi tycks ha adapterat detta med att läsa deckare till påsk och på sommaren och på julen och ....



Hur som helst så handlar Lyrans tematrio denna gång om just påskekrim - eller deckare i största allmänhet.

Just nu ligger fortfarande Stieg Larsson Milleniumtrilogi på första plats. Mycket tack vare Lisbeth Salander men också för att jag tycker intrigen är väldigt spännande. Möjligen är det lite överdrivet ibland men jag köper det rakt av.

Åsa Larssons deckare om Rebecka Martinsson tillhör också favoriterna för tillfället. Hon lyckas att inom deckarens genre gestalta människoöden och berätta historier som griper tag och som skulle kunna stå för sig själva, som egentligen inte skulle behöva deckarplotten.

Som tredje favorit väljer jag Anne Holt, särskilt de tidigare böckerna om Hanne Wilhelmsen. Det är välskrivna initierade böcker med spännande handling och även här med ett intressant persongalleri.

Påskharen har anlänt

I stället för påskägg fick vi hårt arbetande själar på Barnens Bokklubb varsin sån här fin ask från Pralinhuset.

Sorgligt levnadsöde

För ganska många år sedan läste jag Lena Katarina Swanbergs bok Sorgfågel där hon berättar Annika Östbergs historia. Jag kommer att tänka på den igen nu när jag läser att Annika kanske snart ska komma till Sverige för att avtjäna resten av sitt straff här och jag undrar om den boken möjligen hjälpt till att göra just henne så känd. 173 svenskar sitter i utländska fängelser men de flesta av dem är nog okända för stora flertalet. Men just Annika Östbergs öde har blivit en angelägenhet för en stor del svenskar.

Jag minns att jag blev väldigt gripen av boken när jag läste den. Mest för att det är ett sorgligt levnadsöde den berättar men också för att jag förstod att vi faktiskt bott i San Francisco samtidigt. Och även om jag inte umgicks i de kretsarna så syntes på den tiden fortfarande en hel del övervintrande "hippies" där, många ganska illa åtgångna. Jag tror nu inte att jag någonsin träffade just Annika Östberg men jag minns tydligt en svensk kvinna jag träffade en gång på en bar där som hade "fastnat" och som sade mig att jag skulle vara glad att jag inte varit där under "flower power"-eran. Hon gjorde ett sorgligt intryck på mig och när jag läste Sorgfågel kom jag att tänka på henne.
SvD 1 2 3, DN 1 2

Is och vatten, vatten och is

Nu har jag läst ut Majgull Axelssons Is och vatten, vatten och is. Att det tog lite tid beror inte på att boken var tråkig eller seg. Nej det berodde enbart på att jag haft ont om egen lästid.

Jag har inte läst något av Axelsson tidigare men den här boken gör att jag gärna botaniserar vidare bland hennes böcker för jag tyckte om den här boken. Handlingen utspelar sig dels i nutid på isbrytaren Oden där den medelålders Susanne befinner sig och dels i 60-talets dåtid där den tonåriga Susanne befinner sig. Men egentligen börjar det redan långt tidigare när Susannes mamma Inez och hennes tvillingsyster Elsie är unga. Från att ha varit väldigt nära glider de alltmer i sär och när Elsie lämnar sin nyfödde son i Inez vård för att ge sig ut på sjön så blir tystnaden mellan systrarna nästan total.

Så är vi då framme i 60-talet där Susanne växer upp som lillasyster till sin kusin Björn. Inez avgudar Björn som får all hennes moderliga kärlek så att det knappt blir något över till Susanne. Sedan växlar berättelsen mellan denna period och tiden Susanne tillbringar på isbrytaren där hon upptäcker att någon flera gånger varit inne i hennes hytt och lämnat spår efter sig. Spår som är näst intill osynliga men ändå hotfulla.

Boken är välskriven och spännande, nästan lite kuslig emellanåt. Den har lånat vissa drag av deckargenren men är ändå ingen deckare. Jag skulle väl snarare vilja säga att den handlar om ett knippe människor som blivit lätt tilltufsade av livet.

Roligt att bli överraskad

Det är roligt att bli överraskad. Och det blev jag. Positivt överraskad. Så därför kommer här ett litet filmtips att mysa till i hemmamiljö.

Rallybrudar utspelar sig på 60-talet i det rallytokiga Värmland. Dit kommer den lika rallytokiga Ulla. Hon småljuger sig till ett jobb som veterinärassistent bara för att få tillgång till bil och att köra runt på småvägarna mellan gårdarna. Gissa om hon är Värmlands snabbaste veterinärassistent? Så småningom får hon också möjlighet att delta i en riktig tävling. Naturligtvis finns det de som rynkar på näsan åt en kvinna som vill köra rally. Men Ulla är inte den som ger sig i första taget.

Vissst körs det rally i filmen men inte så mycket att det stör. Filmen är en en underhållande bagatell helt enkelt.

Rivstart för Ipred

Det blev en rivstart för Ipred-lagen. Musikbranschen har samlat bevis i flera år och ett hundratal anmälningar är att vänta. Men först ut blev fem ljudboksförlag som lämnade in en anmälan redan vid lunchtid igår - på den nya lagens första dag. Man kan inte straffas för fildelning som skedde innan lagen trädde i kraft men man måste ha haft span på den anmälda ip-adressen och anmälan måste rimligtvis varit förberedd långt innan och så var det bara att sitta och vänta på att ip:n skulle börja fildela.

Frågan är hur länge jakten kommer att vara så här intensiv. Gissningsvis är det värst i början för att sedan trappas ned. Likaså kan man anta att fildelningen kommer att minska avsevärt så här i början för att sedan så sakteliga öka igen till samma nivåer som innan Ipred.

Andra bloggar om: Ipred, Ipred-lagen