This is Not an årskrönika

Så här dags på året dyker det upp årskrönikor i stort sett överallt. Dock inte här på Bokstavligt talat.

• Jag har inte en aning om hur många böcker jag har läst i år
• och kan inte bestämma mig för vilken som är årets bästa bok [har dålig koll på om det var i år eller förra året som en del av kandidaterna lästes]
• Jag har sett en del filmer - oklart hur många
• och vet inte riktigt vilken jag ska klassa som årets bästa [se punkt 2]
• Årets bästa: det finns en hel del att välja mellan
• Årets sämsta: här råder också viss konkurrens
• Årets ... ja vad ska jag mer komma på att lista?

Jag nöjer mig med att konstatera att ytterligare ett år har passerat.
Vrooom!

En win-win situation

Presentkort hit och presentkort dit. Pengar både här och där. Det var i stort sett kontentan av brorsdotterns önskelista inför julen. Och jag klandrar henne inte. När jag var i hennes ålder [= 12 år] ville jag också shoppa själv. Särskilt om det gällde kläder. Inte litade jag på att någon annan skulle välja rätt plagg åt mig. Nej, nej.
Så som den snälla och omtänksamma faster jag är så biföll jag naturligtvis hennes önskan. Men. Men får inte vara dum. I stället för att bara stoppa några sedlar i ett kuvert så blev presenten en shoppingdag tillsammans med faster där faster betalar - förstås. På så sätt får brorsdottern shoppa det hon vill och faster får umgås.
En win-win situation helt enkelt.

Krystade nya ord

Varje år vid den här tiden dyker det upp en samling "årets nya ord". Så också i år. Det är väl tänkt att dessa ord ska ha dykt upp och/eller börjat användas i större utsträckning under det gångna året. Men jag tycker att årets ord känns väldigt krystade. Hur många av oss har - eller kommer - frekvent att slänga oss med "askstoppad", "vulkanresa" veller "inaskad" ilka bara är några av alla de ord som tycks ha uppkommit i och med vulkanutbrottet på Island [men väl också försvann i glömskan så fort vulkanen slutade spy aska]. Andra har jag inte alls hört tidigare som till exempel "guldomat", "cykelbarometer" eller "kylkrage". "Facebooka" och "app" däremot känns relevanta och är ord som jag tror kommer att leva ett bra tag.

Svd , DN

Väldigt vita vyer

Julefrid =

att sova länge
äta gott
kura i soffan
titta på urfåniga julfilmer på tv
äta mera gott
kura i soffan
titta på fåniga familjefilmer på tv
äta gott ...

På plats - nu kan julen börja

Efter de senaste dagarnas larmrapporter om inställda flyg och flygplatser som mer liknar flyktingförläggningar är just flygplatser, var det med viss bävan vi närmade oss Arlanda. Att det dessutom var första gången som katten Soya skulle ut och flyga gjorde ju inte det hela bättre. Men egentligen var det kanske bara matte som var lite orolig. Soya själv tog det hela med ro och väl uppe i luften tittade hon sig bara nyfiket omkring en kort minut för att sedan krypa tillbaka ner i bagen och sova vidare.

För den med tålamod

För den noggranna [och tålmodiga] kommer här två instruktioner till att göra de där extra fina paketen att lägga under granen i jul.





Filmerna är hämtade från Barnens Bokklubbs digitala julkalender.

Snart julefrid

Tänk att det ändå funkar varje år.
Att få ihop de där julklapparna.
Och sedan lyckas knöla in dem i färgglatt -
företrädesvis rött eller något med tomtar på - presentpapper.
Som kronan på verket trasslar man lite fint snöre runt
och vips, kan man andas ut och se fram emot lite julefrid.

Mumin på Kulturhuset

I går slogs portarna upp för den fina Muminutställningen "Hur gick det sen?" i Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm. Själv fick jag möjlighet att se utställningen redan i fredags då det var officiell invigning.



Utställningen bjuder oss att kliva rakt in i Tove Janssons underbara Muminvärld.



Invigningsdagen till ära så fanns den här härliga chokladfontänen på plats. Det var bara att ta för sig av marshmallowspetten och doppa dem i fontänen.

I juletider

Den storstadschica mamman med moderiktig barnvagn tog sats och rammade de som kom i hennes väg med ett artigt "förlåt mig".

En uttänkt strategi?

Vi som bor i Stockholm har väl vant oss vid att ömsom halka och ömsom pulsa fram på oplogade trottoarer. Vi trycker oss utefter husväggarna för att undvika att bli nedstänkta av förbifarande bilar. Och mitt i allt detta frågar vi oss ständigt: Var blev snöröjningen av? Är det månne en uttänkt strategi från deras sida? "Om vi väntar lite till så börjar det säkert töa och då försvinner ju snön."

Någons hjälte

I floden av fantasy, äventyr och klipska barndetektiver känns det skönt att träffa Viktor. En alldeles ovanligt vanlig tolvåring med alldeles vanliga funderingar och besvär. Sedan råkar vår hjälte förvisso ut för en hel del ganska ovanliga händelser i den här mycket underhållande och roliga boken för 10-12-åringar. Det är Mårten Sandén som skrivit och boken Någons hjälte kommer ut i mars. Själv hade jag förmånen att få en försmak genom att läsa boken redan som manus.

Det kom ett paket

Det kom ett paket till jobbet som det krävdes extra stark karaktär att inte kasta sig över
(har funkat sådär)

Och obs, det är inte äpplet jag menar.

Hej Tomten!

Jag är inte så knusslig.
Begär inte mycket.
Det här är allt jag önskar mig i julklapp:

Tack på förhand.

Nobeldagen

Idag kommer det att delas ut fina priser till prominenta pristagare. Allt som oftast debatteras och diskuteras huruvida den eller den pristagaren borde ha fått sitt pris.

Att fredspristagaren diskuteras är snarare regel än undantag. I år är det väl mest Kina som inte riktigt känner sig bekväma med att priset tilldelats Liu Xiaobo. När jag var i Vancouver tidigare i höst så skrevs det om att den stora kinesiska minoriteten där inte vågade uttala sig om - fram för allt inte i positiva ordalag - valet av pristagare av rädsla för att deras släktingar i Kina skulle drabbas av repressalier.

I år har även valet av litteraturpristagare upprört en del. Mario Vargas Llosas räknas som högerliberal och hans politiska åsikter är inte populära, och därför borde han inte få priset. Må så vara. Jag kan ha fel, men jag har inget minne av att liknande diskussioner fördes när vänsterradikala Dario Foo eller Harold Pinter fick sina pris.

Man kan ju alltid diskutera det här med konsten och politiken. Om de går att skilja från varandra. Om man tolkar politik i en vidare mening så är väl litteratur eller annan konst som berör i någon mån politisk. För det som verkligen berör skildrar eller kommenterar oftast samtiden på ett eller annat sätt och då är det svårt att förhålla sig helt neutral. Jag anser att den absoluta objektiviteten knappast existerar.

Svd, DN, Aftonbladet

Snösvängen tog svängen förbi ön

Nu har snösvängen hittat till Lilla Essingen. Så i morse slapp jag pulshalka genom snömodden Det är sådana småsaker man kan bli glad av en vanlig torsdagsmorgon.

Decemberstressen

Satt och funderade på olika sätt att bota decemberstressen och tyckte att jag kommit på den perfekta lösningen.

Man borde utlysa hela december till allmän helgmånad. Det är så mycket som ska hinnas med innan jul så att jobba hinner man knappast alls.

Tyckte att jag kommit på den perfekta lösningen.

Tills jag kom på att allmän helgmånad innebär att alla är lediga. Även de som arbetar i de butiker vi tycker oss ha behov av att ränna runt i. Och shoppa julklappar och julmat och allt annat som vi tycker hör julen till.

Tyckte att jag kommit på den perfekta lösningen. Men hade nog inte gjort det ...

Ankomsten av Shaun Tan

Jag vet inte riktigt hur jag ska berätta om den här vackra boken.
För hur låter sig en ordlös berättelse beskrivas med ord?

En man tar farväl av sin fru och dotter och reser över havet till ett nytt land. Allt är främmande och en aning skrämmande. Utan att ens kunna språket hankar han sig fram i sin strävan att bygga sig en ny tillvaro. Bilderna är vackert vemodiga och hela berättelsen andas sorg och saknad. Utanförskap och alienation läser jag också in i boken. Utan ord så öppnas naturligtvis också upp för oss läsare att göra vår egen tolkning.

iTV

Satt och slötittade på tv igår kväll och ett program tilldrog sig mitt intresse. Inte för att det var bra. För det var det inte. Men jag blev fascinerad av att hela programmet var som en enda lång promotion av Apples Ipad. Hela det halvtimmeslånga programmet ägnades nämligen åt att haussa denna pryl.

Handlingen i korthet:
En av seriens huvudkaraktärer fyller år samma sak som Ipad börjar säljas och frun har ställt klockan för att ställa sig och köa för att köpa en sådan till honom i födelsedagspresent. Men. Hon kommer inte längre än till soffan där hon somnar om. Sedan ägnas alltså halvtimmen åt att skildra hur hela familjen med vänner jagar efter en Ipad samtidigt som födelsedagsbarnet försöker att dölja sin besvikelse.

Hur slutar det då?
Jo, naturligtvis har familjens minsting några nördvänner som lyckas fixa fram en platta och slutscenen visar pappan i soffan ömt smekande sin Ipad.

Och vilket program?
Modern family på fyran.
Blää säger jag!

Den "onda" modern

I nya numret av Vi Biografi talar Gunnar Falk ut om sin mamma Kerstin Thorvall. Det är en intervju som gör mig illa till mods. Det är mycket möjligt och säkert också väldigt troligt att hon inte var världens bästa mamma. Hon kanske rentav var en dålig mamma. Men tanten är ju död och begraven och jag vet inte om en medelålders mans bitterhet över en jävlig barndom är av allmänt intresse. Eller låt mig omformulera det där. En jävlig barndom kan visst vara av intresse men nu är det egentligen inte det som är huvudsaken i intervjun. Den handlar ju förstås om modern och hennes tillkortakommande. Och det blir ju lätt lite skvallrigt.

Svd, DN

Länge leve 80-talet

En underbar syn på gymet idag:
Kvinna 60+ i svarta tajts med pastellfärgad gympadräkt utanpå.
Som pricken över i - ett färgglatt pannband.
Tänk Susanne Lanefelt så förstår ni vad jag menar.
Lovely.
Sånt man blir glad av.

Författarbesök på bokklubben

Idag hade vi besök av Martin Widmark på Barnens Bokklubb. Det blev ett inspirerande samtal om skapande och kreativitet. Martin hade många tankar om varifrån man får sin skaparkraft och hur man behåller den eller kanske snarare hur man får kontakt med den. En spännande tanke han framförde var att man inte ska slå knut på sig för att finna kreativiteten inom sig utan istället lyssna efter den och söka kontakt med den.

Han hade också intressanta funderingar kring skapande frihet där han menar att det inte är självklart att stor frihet är lika med bra resultat. Han tog som exempel att om en skolklass under en bildlektion fick möjlighet att använda vilket material och vilken disciplin som helst och skapa sitt alster när och hur de vill så är risken stor att inget blir gjort. Men om man däremot ger dem en bit papper och en blyertspenna och ber dem att rita sitt drömhus på fem minuter så triggar man igång kreativiteten och fantasin. På samma sätt menar han att han ibland skapar bättre om han får vissa ramar och deadlines. Och, poängterade han, han har alltid sina läsare i åtanke när han skriver!

Martin berättade också om kommande projekt och vi fick till och med höra honom läsa utdrag ur två kommande böcker, en om en struts vid namn Gustava och en första del i en ny serie om vikingar. Han har många järn i elden Martin, under nästa år kan vi vänta oss en sju-åtta-nio nya böcker från hans penna. Förutom de två vi fick höra utdrag ur så håller han på med ett samarbete med Louise Hoffsten - där både text, bild och musik bildar en helhet. Och så kommer en äventyrstrilogi där första boken heter Den dansande djävulen.

Julkalendertajm

Första december var ett magiskt datum när jag var barn. Då fick man öppna första luckan i adventskalender och så började ju tv:s julkalender. Numera bryr jag mig väl inte sådär vansinnigt mycket, men jag vill ändå passa på att tipsa om Barnens Bokklubbs webbkalender med nya roliga aktiviteter varje dag. Det kan vara pyssel, tävlingar eller tips inför julen.

Julen är rosa i år

Igår när jag var inne i en blomsterbutik såg jag små rosa jultsjärnor.
De var ganska söta.
I morse när jag gick iväg till jobbet såg jag att grannen ställt ut en rosa julgran i plast på balkongen. Den var inte fullt så söt. Snarare gräll.
Och tydligen finns det rosa adventsstjärnor också, så det verkar som om årets julfärg är rosa.

Back to reality

Efter en extremt intensiv avslutning av Stockholm filmfestival, vilket bland annat märks i avsaknaden av uppdateringar här på Bokstavligt talat, är jag tillbaka i verkligheten igen. Efter helgens åtta filmer, två middagar och ett barhäng så känns det nästan skönt att det är måndag och jobb igen.

Om jag ska göra en superkort summering av de filmer jag sett under årets upplaga av Stockholm filmfestival så tycker jag att Winter's bone är en mycket värdig vinnare. Den har premiär på biograferna i januari och jag kan varmt rekommendera den. Andra höjdpunkter på festivalen var HappyThankYouMorePlease, en riktig feelgoodfilm. Måns Mårlinds och Björn Steins thriller Shelter hörde också till höjdpunkterna. Särskilt som en kvinna som satt två stolar bort från mig skrek till varje gång det blev läskigt, vilket gjorde att jag och många med mig hoppade högt.

Läs mer: DN, Svd

Fin tårta

Det är inte så dumt att jobba på Barnens Bokklubb när det dyker upp såhär fina tårtor. Bara sådär! Enda nackdelen är väl att det känns svårt att hugga in på konstverket. Tur då att det finns mobiler så att man kan föreviga den först.

Tematrio - obehagligt bra

Lyrans utmaning i veckans tematrio är böcker som är obehagligt bra, d.v.s. obehagliga men så himla bra att man ändå måste fortsätta att läsa dem.

Min första bok är - liksom hos Lyran - Utrensning av Oksanen. Så bra men så obehaglig.

Min andra bok är Människohamn av John Ajvide Lindqvist. Det fanns vissa sekvenser i den boken som var riktigt obehagliga, särskilt om man läste dem sent på kvällen/natten.

Den tredje boken är en ungdomsbok, Vi kallar honom Anna av Peter Pohl. Det är fruktansvärt att läsa om hur mobbad och utsatt Anders blir på sommarlägret, men det är ändå omöjligt att lägga boken ifrån sig.

Tre kvinnor knep de tre Augustprisen

Jenny Jägerfeld fick priset i barn- och ungdomsboksklassen för boken Här ligger jag och blöder. Hon är alldeles säkert en värdig pristagare och jag ser fram emot att läsa hennes bok. Men, som jag skrev igår så höll jag ju tummarna för Eva Lindström och kan inte låta bli att vara lite besviken för att hon inte fick priset.

Roligare är däremot att alla tre pristagare är kvinnor! Och jag läser att det var femte gången gillt för Sigrid Combüchen som vann det skönlitterära priset, så då kanske det blir Lindströms tur så småningom. Hon har ju hittills blivit nominerad sju gånger.

Svd, DN

Håller tummarna

Idag håller jag tummarna för att Eva Lindström äntligen ska få Augustpriset. Sju gånger har hon blivit nominerad så det är verkligen på tiden att hon också får vinna. Men med tanke på hur sällan det är som en bilderbok får Augustpriset så är väl chansen ganska liten.

Den bok hon är nominerad med nu - Jag tycker inte om vatten - är lika skön och klurig som hennes böcker brukar vara.

Läs intervjun med henne i Svd

Menar karln allvar?

Må så vara att han heter Godard och har åstadkommit en och annan filmhistorisk storhet.
Det hjälps inte. Hans Film Socialisme tvingar mig ut ur salongen i förtid. Undrar lite över om han gjort den som ett skämt och skrattar åt cineasternas alla djupsinniga tolkningar. Eller om den faktiskt är tänkt att tas på allvar. Nonsensscener och nonsensdialog. Obegriplig och samtidigt övertydlig.

Egentligen borde presentationen fungerat som varningsklocka:

"Enskilda historieförmedlare gestaltar Europas förfall medan gränser, fakta och kultur upplöses i Medelhavets djup. Mytologi, politik och filmhistoria vävs samman till en dödssymfoni i tre satser, dirigerade av den franska nya vågens kanske främsta profil."

Första filmen

Äntligen är Stockholm filmfestival igång. Ett årligen återkommande nöje i novembermörkret. Först ut var Xavier Dolans film Hjärtslag, eller Les Amours Imaginaires som den heter på originalspråket. Och det är en mycket mer passande titel för filmen handlar om att vara förälskad i idén om kärleken snarare än i föremålet för densamma. Det är bästisarna Francis och Marie som båda faller för den undersköna Nicolas vilket sätter deras vänskap på hårda prov. Filmen är flyhänt i såväl regi som skådespeleri. Humoristisk men med ett stänk av melankoli och med ett väldigt häftig och välanvänt soundtrack.

Efter filmen var det Face2Face med en pratglad Xavier Dolan som berättade om sin kommande film. Så mycket och gärna faktiskt att moderatorn fick stoppa honom innan han avslöjat både början och slutet av filmen.

Tänk så glad jag blev i morse när jag såg att jag fått ett bloggpris - Cherry on Top Award - av Magica de Hex. Mitt första bloggpris. Jag känner mig verkligen smickrad.


Så här fungerar det:

1. Tacka den du har mottagit prisen ifrån. Stort tack Magica!
2. Kopiera prismärket till din blogg. Se bild ovan.
3. Berätta vilka 3 författare du räknar bland dina favoriter, och nämn en favoritbok per författare.

1. Jeanette Winterson - Passionen
2. Markus Zusak - Boktjuven
3. Pär Lagerkvist - Bödeln

4. Skicka awarden vidare till 5 mottagare som du tycker förtjänar den.

• Vardagens mysterium
• Lyrans Noblesser
• Eller kanske inte
• Vuxna människor har inte hamstrar
• Barnboksbloggen

Astrid Lindgren-priset utdelat

I år hade jag äran att bli inbjuden till Rabén & Sjögrens prisutdelning av Astrid Lindgren-priset. För er som inte ser vem bilden föreställer så kan jag tala om att årets pristagare är Moni Nilsson. Hon får priset för sina "fängslande berättelser och ett oförglömligt persongalleri såsom Tsatsiki, Salmiak, Morsan, Spocke, Selma, Oella och Herm". Mycket välförtjänt tycker jag. Och extra kul att en författare som främst skriver för barn i 8-12-årsåldern uppmärksammas med ett pris. De brukar annars hamna lite i skymundan, i kläm mellan bilderboksskaparna och ungdomsboksförfattarna.

Utrensning

Sofi Oksanens Utrensning är värd varenda pris den har fått. Jag förstår inte hur en relativt ung finländska [låt vara med estninskt påbrå] kan skriva så initierat och inkännande om en estnisk kvinnas levnadsöde. Men boken berättar inte bara Aliides historia utan även Estlands historia från 1930-talet fram till tidigt 1990-tal. Det är en mörk historia om förtryck och svek och om vad människor är tvungna att utstå för att överleva.

Kronologin är bruten. Det som händer "här och nu", blandas med minnen ur det förflutna, med gamla dagboksanteckningar och brev och successivt växer helheten fram. Sofi Oksanens språk är både kärvt och vackert på samma gång.

Jag har hört att det finns en del i Estland som inte alls gillar Oksanens sätt att beskriva deras historia. Att hon ger en alldeles för mörk bild. Det är möjligt. Jag vet inte men jag tror på varenda ord. Det här är en av de bästa böcker jag läst på länge.

Årets julklapp

Snart kommer tidningarna att svämma över av annonser om "Årets julklapp". Jag har redan bestämt att Pekboken för lite finare barn ska bli årets julklapp från mig till både stora och små barn. Den är helt fantastisk! Inbunden i svarta sammetspärmar och med bilder av sådana livsviktiga ting som CHAMPAGNE, SKALDJUR, PRIVATJET och andra väsentligheter.

Vad är det för fel på Guinness rekordbok?

När jag var liten hette den Guinness rekordbok. Varje jul fick en av mina lekkamrater den i julklapp och jag var nog lite avundsjuk. Men eftersom han var min kompis hade jag mer eller mindre fri tillgång till boken. Vi brukade sitta och äckelfascinerat titta på längsta naglarna, fetaste människan, längsta håret och så vidare.

Boken finns fortfarande kvar och kommer med en ny utgåva lagom till jul varje år och är fortfarande ett säkert julklappskort till månget barn. Men numera heter den Guinness world records. Vad var det för fel på Guinness rekordbok?

Horribel humor

Ibland kan de mest horribla uttalanden bli stor humor.
Det här klippet är från gårdagens svt-dokumentär om Sverigedemokraterna.
Även om själva partiledningen oftast lyckas hålla tungan rätt i mun så slinter den desto vildare bland fotfolket. Vi vet ju alla att Betty Mahmoodys Inte utan min dotter berättar den enda allomfattande sanningen om muslimer [obs ironi!].

Dagens bästa nyhet

Dagens allra bästa nyhet är att två av mina absoluta favoritdamer plockar fram pennan för att kreera nya avsnitt av den helt hysteriskt roliga serien Helt hysteriskt - eller Absolute Fabulous som den heter i original.

aftonbladet, DN, Svd

Klarar du Barnens Bokklubbs Astrid Lindgren-quiz?

Jag klarade det riktigt bra. Full pott!
Men allt annat hade väl varit riktigt pinsamt.
Testa du också. Gör quizet här >>

Världens sötaste Kjelle

Jag måste få presentera Kjelle för er. Han är en alldeles oemotståndligt söt liten hund. Och han är dessutom så fint tecknad, både i ord och bild av Kajsa Gordan och Mia Maria Güettler.

Som titeln [mer än] antyder så ska Kjelle börja på dagis. Och det är ganska läskigt tycker han. Tänk om de andra hundarna på dagiset är stora och dumma?

Så kommer ändå dagen då Kjelle ska börja på dagiset och snyftande vinkar han hejdå till matte Bettan. Efter en trevande början blir det ändå en toppendag och Kjelle får många nya vänner.

Varför gömmer Svd kulturen?

Jag börjar nästan tro att Svenska Dagbladet har något emot kultur. Varje morgon får jag leta efter Kulturbilagan och gräva fram den där den ligger gömd i någon reklam/informationsbilaga. I morse var det extra illa. Inte nog med att Kulturen som vanligt låg instoppad i en bilaga, man hade dessutom stoppat in en reklambilaga mitt i Kulturdelen, vilket gjorde att man liksom fick skala fram den.

Filmpusslet klart

För några dagar sedan kryssade jag för glatta livet. Idag handlade det om att pussla för glatta livet. Jag pratar alltså om Stockholms filmfestival. Det är inte lätt att få till det men som tur är har jag en sambo som är mer lagd åt det pusslande hållet än jag, så till slut fick vi till det. Några filmer blev vi ändå tvungna att välja bort så 32 filmer blev till 22.

Resklar

Jag har tidigare bloggat om vår katts taxiresa i somras.
Tydligen fick hon blodad tand.
Nu har hon skaffat pass och är redo för nästa resa
som blir med flyg till Finland i jul.

Ugglor som sällskapsdjur

Litteratur är kanske inte alltid av godo.
Åtminstone inte Harry Potter.
Och åtminstone inte i Indien.

Där har böckerna om Harry Potter blivit omåttligt populära. Vilket de för all del i även blivit i övriga världen. Det som skiljer indiernas intresse för trollkarlslärlingen Potter från övriga världens är att man i Indien tycks ha utvecklat en fäbless för att - likt Harry - ha ugglor som sällskapsdjur. Något som lett till att antalet vilda ugglor minskat dramatiskt i Indien.

– Efter succén med Harry Potter verkar den urbana medelklassen fått ett minst sagt udda begär för att köpa ugglor till sina barn, säger Jairam Ramesh

enligt DN

Kryssar för glatta livet

En av höstens höjdpunkter är när Stockholm filmfestivals program anländer [en annan höjdpunkt är förstås när festivalen drar igång]. Nu har jag plöjt igenom programmet från första till sista sidan och satt kryss för alla filmer jag vill se.
Många kryss blev det ...

Och jag kan se åtminstone en par problem med det.
Problem ett stavas PENGAR.
Det andra problemet är TID. För hur mycket jag än har försökt så har jag ännu inte kommit på något sätt att klona mig själv. Och då blir det svårt att vara på två ställen samtidigt.

Återstår alltså att sålla.
Men det får bli en annan dag.

Ge mig mer

Ibland läser man böcker och bara tänker GE MIG MER!
Så kände jag efter att ha läst Finding Violet Park av Jenny Valentine [kommer på svenska på Atrium förlag i början av nästa år]. Violet Park som spelar avgörande roll i berättelsen är död. Hennes aska finns i en urna som bokens berättare 16-åriga Lucas hittar på ett taxikontor. Och även om boken heter Finding Violet Park så handlar det mest om att Lucas ska finna sig själv.

Lucas blir som besatt av att ta reda på vem Violet var. Han blir nästan lika besatt av det som han är av minnet av sin pappa. En pappa som försvann spårlöst för fem år sedan. En pappa som ingen vet om han lever eller är död. Nu visar det sig att Lucas sökande efter Violet också ger en hel del ledtrådar till vem hans pappa var...

Jag gillar verkligen Lucas och hans sätt att stånga sig fram genom tillvaron. Det är en huvudperson med integritet som går sin egen väg.

Pedagoger och blingbling

Har tillbringat eftermiddagen på Skolforum på Stockholmsmässan.
Inte med att gå runt och kolla in mässan [det har jag inte hunnit] utan med att jobba i Barnens Bokklubbs monter.
Men några observationer har jag ändå kunnat göra. Som till exempel att det är ryggsäckstätt. Och bärkassetätt. Det kånkas och bärs.
En annan intressant observation är att pedagoger verkar vara väldigt förtjusta i blingbling. Bredvid vår monter finns en monter som tillhandahåller blingiga smycken och där var det knökfullt hela tiden.

Flyttgubbe för en dag

Jag har varit flytthjälp idag åt en av mina bästa vänner. Allt var väldigt välorganiserat. Hon hade dessutom gjort sig av med nästan alla sina möbler, något som vi bärare var mycket tacksamma för. Återstod ett antal kartonger att kånka tre trappor upp (och ja, naturligtvis utan hiss). Alla kartonger var ordentligt märkta så att vi skulle veta i vilket rum vi skulle ställa dem. Inget konstigt med det, ett ganska vanligt knep. Men när vi var färdiga och alla kartonger på plats, då plockar min vän upp listor på vad som är i dem (de är nämligen, visar det sig, även numrerade). Således vet hon i exakt vilken kartong de rosa muggarna finns. Nej, jag skämtar inte. Det var inte bara noterat muggar i största allmänhet, utan just specifikt att just här fanns de rosa muggarna.

Reslust

Idag har jag bestigit Everest. Ja kanske inte riktigt på riktigt. Men det kändes nästan så när jag såg filmen Everest i stort vidvinkelformat på Cosmonova. Det var Äventyrsresor som hade specialvisning samtidigt som de promotade sin vårresa till Everest basecamp. Jag blev väldigt sugen på att anmäla mig till den resan. Men min plånbok verkar ha vissa invändningar.

Min språkbegåvade dator

Sedan jag kom hem från min USA-semester verkar min dator tro att jag har glömt svenska språket. Eller så vill den visa att den minsann också behärskar engelska. Vad än orsaken är så envisas den med att koppla om till engelska i språkfältet. Vilket gör att jag helt pl;tsligt uppt'cker att jag skriver s[ h'r.

Blodläge

Jag har just avslutat läsning av Johan Theorins Blodläge. Liksom hans tidigare böcker i Ölandskvartetten så är det en blandning av deckare/thriller och relationsroman. Jag gillar verkligen att människorna och deras relationer får ta stor plats och att det inte förekommer någon halvt försupen enstörig kriminalare i hans böcker. Och jag gillar den roll som det öländska landskapet spelar. Theorin har verkligen lyckats förmedla en närmast mytisk stämning.

I handlingens centrum finns Per Mörner och det är kring honom som det som är bokens deckarintrig utspelar sig. Hans pappa dör under mystiska omständigheter vilket får Per att börja söka i det förflutna efter ett motiv. En annan som också söker sig bakåt i tiden till sin barndom är Vendela, Per närmaste granne. Och så finns förstås Gerlof Davidsson med, den pensionerade öländska sjökaptenen och fast boende i Stenvik.

En pigg fågel

Det är ju som det är med måndagar. Men att det dessutom sitter en liten pigg fågel och väntar på en på skrivbordet är ju liksom bara pricken över det berömda i:et.

Det betyder nämligen att det är jag - moi - som har kaffevecka. Det i sin tur betyder att jag ska se till att diskmaskinen fylls och körs och töms, att det finns kaffe och mjölk, och om jag är riktigt snäll, att det finns kakor. Idag bestämde jag mig för att vara riktigt snäll, så jag köpte två paket kakor.

Koppeldeckare köps osedd

Läser i dagens SvD att Petter Lidbecks alias Hans Koppels kommande deckarsvit har sålts till ett holländskt förlag, utan att någon där läst en enda rad. Det är ju bra jobbat och ganska anmärkningsvärt tänker jag. Men sen slår det mig att jag själv alltid köper mina böcker olästa...

Busungar är vi allihopa

Jag gjorde Barnens Bokklubbs quiz Vilken litterär busunge är du?
Jag blev Nicke Nyfiken och det stämmer ju ganska bra, tycker jag.

Nyfikenheten är ditt största problem. Du försöker ju vara snäll och lydig men du KAN bara inte låta bli att hamna i trubbel. Det finns ju så mycket spännande att testa och utforska!

Nostalgikick

Jag går verkligen igång på de här retroböckerna i BonnierCarlsens "Gyllene bok"-serie. Jag vet inte om jag skulle orka läsa böckerna men omslagen är verkligen tilltalande.

Augustpriset

I dagens Svd skriver Kaj Schueller att han tycker att poesi borde få ett eget Augustpris. Det är en åsikt som brukar luftas varje år det drar ihop sig till Augustpris och jag är benägen att hålla med. Men det som sällan diskuteras är att man buntar ihop såväl bilderböcker, som kapitel- och ungdomsböcker i det som kallas i Barn- och ungdomsboksklassen. För att inte tala om att även [om än ganska sällan] faktaböcker för barn ska slåss om samma pris.

Mer om Auguspriset och de nominerade i: Svd och DN

AVS

After Vacation Syndrom:
- Hade problem att hitta jobbnycklarna
- Hade problem att hitta till jobbet
- Hade glömt nästan varenda lösenord/inloggning
- Hade glömt vad tusan jag förväntades göra
- Hade glömt i princip allt

2 1/2 vecka

Snipp snapp snut
snart är resan slut.
Men å andra sidan
detsamma gäller för reskassan
som vi gör vårt bästa för
att eliminera totalt
här i Vancouver.

Yosemite

Typiskt nog så var det just när vi anlände till Yosemite nationalpark som jag valde att tappa finkameran i backen. Efter det var inte den samarbetsvillig. Fick hålla tillgodo med iphonens fulkamera. Men vackert var det i parken.

Skyltar som väcker frågor

Ok, visserligen säljer de porslin men en svansviftande hund torde kunna ställa till med lika mycket oreda som en vild unge ...

Peace & Love & Understanding

The Haight'n'Ashbury är historisk mark i flower power-erans böcker. Jag var här i slutet av 70-talet och då fanns det fortfarande några flower children kvar, om än ganska medfarna. Nu 30 år senare förvånas jag över att en ny ung generation tycks vara så fascinerad av något som hände för mer än 40 år sedan. Tyvärr verkar det dessutom mest vara det drogrelaterade de tagit fasta på. Det var sorgligt att se så många unga på jakt efter något, på flykt från något som hängde där.

Lite nyfiken blir man ju

Jag fick aldrig möjlighet att bläddra i den här boken, så jag lever fortfarande i ovisshet om bästa sättet att ta sig igenom college. Ingen skada skedd dock, eftersom jag inte har några planer på att gå på college.

Let's have a beach party

Någonstans strax norr om Cambria hade dessa sälar en stor "get together". De som lät sig fotograferas utgjorde bara en bråkdel av alla som drällde runt på beachen.

Ojai

Morgon: vandring i bergen
Förmiddag: bada i poolen
Eftermiddag: softa på altanen
Kväll: middag i hamnen

Skulle kunna vänja mig vid detta. Någon som kan tänka sig att sponsra så jag slipper åka hem och jobba?

Making movies

Det ser kanske inte så glamoröst ut, men i dessa baracker görs film i massor.

Universal studios

Grand Canyon

Det är bara att konstatera att iphones kamera inte klarar av att göra Grand Canyon rättvisa. Ni får helt enkelt tro mig när jag säger att det var spektakulärt att se det från en helikopter.

Las Vegas

Efter 20 timmar på resande fot anlände vi till Las Vegas [även kallat Lost Wages, men vi har lyckats behålla vår än så länge]. Ett hysteriskt ställe på alla sätt.

En kort runda på stan och en drink orkade vi med innan vi kraschade i sängen.

Bokmässa II

På bokmässan i Göteborg finns en lounge för oss utställare. Det låter betydligt tjusigare än vad det är. Men det är i alla fall ett rum där man för en stund kan komma bort från bruset och stöket på mässan. Ett ställe där det är lugnt och tyst och där man kan ta en kopp kaffe och sjunka ner i en fåtölj. Gemensamt för alla som kommer dit är att när de slår sig ner i en fåtölj så gör de det med en suck av lättnad och vällust. Denna ljuva njutning att få vila sina bokmässesvullna fötter om så bara för en kort stund.

Bokmässa I

Före


Och efter

Fint bordskick

 

Vi har jobbat hårt på att vår katt ska lära sig fint bordskick. Vi har väl lyckats ganska bra. Eller vad tycker ni?

På önskelistan

Jag har inte läst Proggiga barnböcker av Kalle Lind. Men jag läste om den i dagens SvD och jag kände att jag vill läsa den. Boken samlar exempel ur framför allt 70-talets fostrande barnböcker. Bara titlarna är ju ganska talande Här är Nordvietnam och Vägen till Gerillan. Själv minns jag en bok som heter Barnen vid Yang-tse-kiang. Vi sålde den på Barnens Bokklubb så sent som under senare hälften av 80-talet [men jag tror det rörde sig om en gammal "hyllvärmare" vi reade ut]. Den handlade om revolutionen i Kina och hur Maos tappra soldater marscherade ner från bergen. Jag tänkte inte så mycket på innehållet förrän en medlem hörde av sig och undrade vad det var för propaganda vi skickade ut.

Men Proggiga barnböcker tar tydligen inte bara upp barnböcker. Där finns också utdrag ur Nu! Handbok i barnindoktrinering, som tydligen var precis det som titeln utlovar och vars syfte var "en humanistisk indoktrinering – och därmed också en socialistisk". "Arbetet med barn är det viktigaste arbetet i denna värld – jämsides med annat revolutionärt och miljöbevarande arbete." Några råd ur handboken var: "Inge aldrig barnet respekt för lag och ordning. Tvärtom. ./. Hjälp barnet till elementär politisk aktivitet" till exempe latt "sabotera julskyltning" eller att "bära omkring propagandaskyltar". Man vet ju inte riktigt om man ska skratta eller gråta.

An offer I couldn't refuse

Med tanke på allt trassel med tekniken i allmänhet och vår webbserver i synnerhet så tog jag fasta på erbjudandet ovan.