Kul eller inte?

Det finns många sätt man kan marknadsföra en bok på. Tydligen. Till exempel så kan man starta ett nätbaserat gräl på en blogg. Som Moni Nilsson och Per Gustavsson gjorde på Rabénbloggen. Första inlägget kom i måndags och var skrivet av Per. Ett inlägg där han helt gör ner Moni och jag tänkte att han helt tappat förståndet. Nästa dag kontrade Moni och jag började inse att det var något lurt med det hela. Och efter ytterligare någon dag stod det helt klart att det här alltså är ett led i marknadsföringen av en bok de två gjort tillsammans.

Jag antar att tanken är att det ska vara roligt , nytt och fräckt. Men nej, jag tycker inte alls att det här är lyckat. Vad tycker ni?

På författarfrukost

Per Nilsson är en av mina absoluta favoritförfattare. Jag har inte läst alla men ganska många av hans böcker. Och jag har hittills aldrig blivit besviken. Och därför var det extra kul att höra honom berätta om sin nya bok Extra: En morgon stod hon bara där på Alfabetas författarfrukost i morse. Boken är första delen i en serie om sex böcker.

Jag har läst den och den var - förstås - bra och lite mystisk. Det handlar om den vanliga killen Pim Pim som blir vän med den nya inte så vanliga tjejen i klassen.

Det var en tjej i en klass Per besökte som inspirerade honom till Extra, flickan i boken. Det är ofta så han gör Per, låter sig inspireras av de barn och ungdomar han möter på sina författarbesök runtom i Sveriges skolor. Han frågar och lyssnar och använder det han får höra i sina böcker. Och med väldigt lyckat resultat måste jag säga, för det är inte så många författare som känns så sanna i sitt berättande som han.

Tematrio - svenska böcker

Lyran utmanar oss i veckans tematrio att nämna tre svenska bra böcker vi har läst det senaste året. En knepig uppgift för mig som a) har svårt att komma ihåg vad jag har läst och b) ännu svårare att minnas när jag läste det. Tur då att den pålitliga Bokstavligt talat finns där jag nedtecknat en hel del av de böcker jag läst. Här kommer således tre bra svenska böcker jag läst det senaste året:

Maskarna på Carmine street av Håkan Nesser. Det börjar som en relationsroman om ett äktenskap som är i kris efter en stor tragedi. Men allteftersom berättelsen fortskrider så börjar det mer och mer likna en thriller med en ganska överraskande upplösning.

I det här trädet Katarina Kieri och Per Nilsson har tillsammans skrivit en mycket bra ungdomsroman om Siri och Jakob. De bor nära varandra. Två ensamma tonåringar som rör sig i cirklar runt varandra.

Om Jesus av Jonas Gardell. Intressant, initierat och välformulerat. Gardell vill försöka hitta den historiska Jesus och det gör han bland annat genom att gå igenom evangelierna och resonera kring vad däri som kan tänkas vara historiskt sant och vad som är litterära texter och efterkonstruktioner.

I det här trädet

Jag har tidigare skrivit om Katarina Kieris och Per Nilssons suveräna ungdomsbok I det här trädet. Då skrev jag att jag inte brydde mig så mycket om vem som skrivit vad, utan att huvudsaken var läsupplevelsen och att det är en fasligt bra bok. Och det är sant och stämmer fortfarande. Men i dagens SvD finns en stor artikel om hur deras samarbete gick till. Vi får veta att de skrev vartannat kapitel där Kieri skrev om Jakob och Nilsson om Siri. Jag vet att jag tänkte att boken var så helgjuten och enhetlig att det inte märktes att det var två författare som skrivit olika avsnitt, men det beror troligtvis på att de under arbetets gång mejlat varandra det de skrivit.

Tematrio bladvändare

Lyrans tematrio handlar den här veckan om bladvändare. Det första jag kommer att tänka på när jag hör termen bladvändare är deckare eller annan spänningslitteratur. Men så tänker jag att det måste väl också finnas andra böcker som får mig att ivrigt bläddra vidare och läsa sida efter sida. Just nu känns det dock som om det var länge sedan det inträffade. Frågan är om det beror på att det var länge sedan jag läste något riktigt bra eller om jag - likt Lyran - befinner mig i en period av bristande läslust.

Den senaste bok jag läste som verkligen fångade mig var Den som älskar något annat av Karin Fossum. Det är en deckare med ett väldigt starkt och läskigt spänningsmoment. Jag har tidigare bloggat om den här.

Om jag sedan fortsätter att kolla bakåt i min lista över lästa böcker med bladvändarstatus så hamnar jag på I det här trädet av Katarina Kieri och Per Nilsson. Den "slank" också ner i rasande fart och även den har jag bloggat om tidigare.

Som tredje alternativ ligger Millenniumtrilogin onekligen bra till, men jag väljer ändå att ta med Snabba cash istället. Den är ju dessutom bioaktuell nu.

Kieri och Nilsson

När två av Sveriges bästa ungdomsboksförfattare skriver en bok tillsammans blir åtminstone jag väldigt nyfiken och det var med ganska högt ställda förväntningar jag började läsa I det här trädet av Katarina Kieri och Per Nilsson. Jag blev inte besviken.

Det handlar om Siri och Jakob. De bor nära varandra. Två ensamma tonåringar som rör sig i cirklar runt varandra. Ibland stöter de på varandra. Fågelflickan och Vilsenpojken. De noterar varandra, men de känner inte varandra.

I början funderade jag över vem som skrivit vad i boken. Om den ena skrivit Jakobs kapitel och den andra Siris – det är så boken är uppdelad – men eftersom berättelsen grep tag i mig slutade jag tänka på det och bara njöt av läsningen.

Regn stoppar joggingrunda

Ett ihållande regn satte under lördagsförmiddagen stopp för motionsjoggaren AnnCharlotts planerade joggingrunda. Men AnnCharlott låter meddela att hon inte blev alltför nedslagen över det inträffade.
"Jag kröp ihop i soffan och läste en bra bok i stället."
Vidare kan meddelas att boken heter I det här trädet och är skriven av Per Nilsson och Katarina Kieri.

Bokmässan nästa

Nu är det snart dags att nöta mässhallens hårda betonggolv ytterligare en bokmässa. Som alltid roligt. Som alltid jobbigt. I år har vi extra många spännande författare i vår monter. Eller vad sägs om följande schema?

Fredag:
Per Nilsson 11.00-11.30
Catarina Kruusval 12.00-13.00
(kommer kanske på söndag också)
Martin Widmark & Helena Willis 13.30-14.30
Janne Lööf 15.00-15.30
Pija Lindenbaum 16.00-16.30

Lördag:
Lennart Hellsing 11.00-12.00
Martin Widmark & Helena Willis 12,45-13,30
Grethe Rottböll & Jeanette Milde 14.00-14.30
Filiokus Fredrik trollar i montern 14.30-15.30
Lennart Hellsing 15.30-16.30

Söndag:
Grethe Rottböll & Jeanette Milde 15.30-16,00

Själv är jag där torsdag-lördag. Kom gärna förbi och säg hej.
Barnens Bokklubb håller till vid Barnens torg (var annars).
Monternumret är A02:26

Bloggat om: Bok och bibliotek, Bokmässan i Göteborg, och DN

Absolut Per Nilsson

Jag tycker att Per Nilsson är en av Sveriges bästa och mest intressanta ungdomsboksförfattare. Därför är det lite tråkigt att läsa att han med Absolut Per Nilsson tänker sätta punkt för den delen av sitt författarskap. Man kan ju alltid hoppas att han ändrar sig. Sluta att skriva kommer han inte att göra men det kommer att bli andra typer av böcker. Vad vet han ännu inte. Kanske blir det barnböcker, kanske för vuxna.

Absolut Per Nilsson läste jag redan på manusstadiet för ganska länge sedan och bloggade om här.

DN, Barnens Bokklubb

Absolut Per Nilsson

Per Nilsson är pålitlig. Han levererar. Jag har inte läst allt av honom men mycket och jag tycker att han är en av de mest intressanta ungdomsboksförfattarna i Sverige.

Hans kommande bok heter Absolut Per Nilsson - The very best of. Där får vi möta flera av de personer som befolkat hans tidigare böcker. Men tro nu inte att Per Nilsson kokat soppa på en spik genom att plocka godbitarna från sina tidigare böcker. Nej, det är visserligen samma personer men de har gått vidare i livet.

Man skulle kanske kunna säga att den här boken är en slags fortsättning, en "hur gick det sen" på alla hans tidigare böcker. Och det är riktigt snyggt och bra gjort. Det är klart att den här boken säkert blir mer intressant för oss som har läst en del av Per Nilssons tidigare böcker, men det är ingalunda någon nödvändighet.

Jag har visserligen läst flera av hans böcker men tusan heller att jag minns att placera de olika personerna i rätt bok, eller att jag minns vad de sysslat med tidigare. Men det spelar liksom ingen roll. Absolut Per Nilsson står alldeles utmärkt på egna ben.

Absolut Per Nilsson

Alldeles nu damp det ner ett manus - ännu varmt från kopieringsapparaten - på mitt bord. Absolut Per Nilsson. Och jag väntar ivrigt på att få kasta mig in i Nilssons häftiga romanvärld. Ja, som ni förstår är mina förväntningar stora, men av det jag hörde på dagens redaktionsmöte här på bokklubben så lär jag inte bli besviken.

Samtidigt ligger Jonathan Littells supertjocka De välvilliga och väntar på mig så nu ska här bli läsande av.

Bokfemman v 22

Här kommer mitt bidrag till Malins bokfemma vecka 22. 5 manliga författare vars böcker jag läser/läst mycket av.

Isaac Bashevis Singer är en fantastisk berättare. Han böcker myllrar av liv. Jag tycker om dem alla, tror inte att jag läst någon dålig bok av denne man och därför har jag också svårt att välja ut någon som den bästa. Men för att bara nämna några titlar: Trollkarlen från Lublin, Ung man söker kärleken och Skuggor över Hudsonfloden. Den förstnämnda är en härlig och lite burlesk skröna om Jasja som reser runt i Polen och förtrollar kvinnorna. Ung man söker kärleken utspelar sig i sekelskiftets Warsava och handlar om den unge Singer himself. Skuggor över Hudsonfloden utspelar sig i det sena 40-talets new York och handlar om några judiska flyktingars liv.

Peter Pohl har skrivit några riktigt superbra ungdomsböcker (som man har lika stor behållning av att läsa som vuxen). Vi kallar honom Anna, en fruktansvärd historia om mobbning och skuld och Janne min vän, där Krille berättar om sin mystiska vän Janne. Jag kastar mig fortfarande över varje ny bok av Peter Pohl, men tyvärr tycker jag inte att han håller samma kvalitet längre.

Per Nilsson är en annan ungdomsboksförfattare. Och där säger jag bara en sak; Hjärtans fröjd och den nya (kommer i höst) The return of Hjärtans fröjd.

Henning Mankell har jag ju läst en hel del av, och han skriver bra. Wallanderböckerna förstås, även om de blev lite tjatiga till slut. Danslärarens återkomst är inte Wallander men en riktigt bra deckare. och så vill jag varmt rekommendera Eldens hemlighet om Sofia som trampar på en landmina och Pojken som sov med snö i sin säng och de andra böckerna om pojken Joel.

Pär Lagerkvist måste ju också vara med på min lista. Som jag fascinerades av hans författarskap när jag först stiftade bekantskap med det. Barabbas, Dvärgen och Bödeln är favoriter jag ständigt återkommer till.