Bokfemman har dragit igång igen

Nu är Malin igång med bokfemmorna igen. Nya årets första bokfemma gäller de 5 senaste och tolkningen kan vara ganska fri.

Senaste boken jag läste ut från min egen rpivata bokhylla var Generalsekreteraren av Mark Fredell som jag skrev om här så sent som idag.

Senaste jobbläsningen var Audrey wait Robin Benway som jag läste i manusform. Jag tror den enbart kommer att heta Audrey på svenska. Det är en ungdomsroman och den har jag också hunnit skriva om här.

Senaste boken jag påbörjat är Explore Mount Kilimanjaro av Jacquetta Megarry. Det är en guidebok med praktiska tips för de som ska på vandring på Kilimanjaro. En bok som jag av naturliga skäl lusläser just nu.

Senaste boken jag inte läste klart - åtminstone inte än - Bror Blixen, en äventyrare av Tonni Arnolds. Jag slutade inte läsa för att den är dålig men mer för att jag läst de avsnitt i den som jag var mest intresserad av. Nämligen hans tid i Afrika.

Senaste filmen jag sett som bygger på en bok är Försoning som bygger på Ian McEwans roman med samma namn. Ok, jag erkänner. Detta är lite av en nödlösning. Men ändå.

Andra bloggar om: Bokfemman

Politisk thriller

Jag vet inte var all tid tar vägen för jag tycker inte att jag hinner med att få någon ordentlig sammanhängande lästid. Men nu har jag i alla fall avslutat Generalsekretaren som är en politisk thriller författad av pseudonymen Mark Fredell. Jag brukar gilla politiska thrillers samtidigt som jag brukar ha svårt att hänga med i alla intriger. Och Generalsekreteraren är inget undantag. Det är en spännande historia och - som vanligt - tappar jag emellanåt bort mig i de snåriga intrigerna.

Alex är en ung Uppsalastudent på väg ut i karriären. Han ska praktisera några veckor på UD inför en längre praktik på Världsbanken. Ett slumpartat möte med John Warden, en tjänsteman vid FN leder till att Alex får ett dokument i sin ägo som innehåller uppgifter som är djupt graverande för svensk regering och säkerhetspolis. Dokumentet antyder att Hammarskjölds flygkrasch 1961 inte var en olycka och att svenska toppolitker och säkerhetspolis hade kännedom om att ett attentat mot generalsekreteraren var att vänta.

Bokens kapitel växlar mellan Alex grävande för att ta reda på vad som egentligen hände, oron på regeringskansliet då de fått kännedom om att dokumentet är utplockat ur arkivet och Dag Hammarskjölds resa till Kongo 1961. Boken är välskriven och lättläst. Inte det minsta realistisk men spännande.

Försoning - försonas jag ej med

Jag har sett filmen Försoning som bygger på Ian McEwans roman med samma namn. Det är möjligt att boken är bra för det är en intressant historia om hur en obetänksam lögn påverkar ett helt liv, ja flera människors hela liv. Men filmen var alltför melodramatisk för min smak. Åtminstone dess andra hälft. För den började väldigt lovande med ett återhållsamt berättande och ett spännande dramaturgiskt grepp med små språng i tiden. Men sedan efter ungefär en timme ändrar filmen karaktär och det känns plötsligt som om det blivit en helt annan film. Av en finstämd början blev det en svulstig melodram.

Vad olika man kan tycka tänkte jag i morse när jag lästa SvD:s recension där filmen fick högsta betyg. DN:s recensent däremot har ungefär samma tankar kring filmen som jag. I övrigt har den kallats allt från en fulländad konstruktion till en unken moralkaka.

Andra bloggar om: Film, Försoning

Då skrattade mamma

Jag ringde min mamma för att göra upp planer inför söndagen då hon och jag ska gå på teater. Jag föreslog att vi skulle träffas lite innan föreställningen för att hinna ta ett glas vin eller så och prata lite.

- Eller rättare sagt du kan ta ett glas vin. Själv tar jag något alkoholfritt. Jag har alkoholförbud sen nyår och fram tills jag kommer ner från vandringen på Kilimanjaro.

Då skrattade min mamma väldigt mycket och väldigt länge. Hmpf

Suveräna barnboksskapare

Carin och Stina Wirsén gör suveräna barnböcker. Tillsammans har de gjort böckerna om Rut och Knut som sedan fick en lillebror - lilla Tjut. Och för boken och cd:n Supershow med Rut & Knut & lilla Tjut fick den Expressens Heffaklumpen 2007. I Supershow ... har de verkligen kommit loss med urhäftiga rim och fartfyllda bilder (ok, jag vet, fartfyllda bilder låter som värsta klyschan men jag vet inte hur jag bättre ska beskriva dem) och cd:n som hör till är riktigt bra - och jag brukar inte vara förtjust i barnskivor.

Stina har också gjort egna böcker bland annat sex böcker i vad man skulle kunna kalla "vem"-serien, Vem blöder, Vem är arg, Vem bestämmer, Vem är ensam, Vems byxor och Vems mormor. De böckerna hör nog till det bästa som finns för små barn idag. Att skildra så mycket dramatik, känslor och humor med så få ord och till synes enkla bilder är mästerligt.

Andra bloggar om: Barnböcker, Carin och Stina Wirsén, Heffaklumpen, Rut & Knut, intressant.se

Guldbaggenomineringarna är klara

Nu är Guldbaggenomineringarna klara och "Darling" är en av storfavoriterna med sex nomineringar. Den tävlar bland annat i kategorin bästa film med "Du levande" och "Leo".

Jag har sett både "Darling" och "Leo" och de var väl båda ok. Men inte så mycket mer. Jag har inte sett någon svensk film i år som varit så mycket mer än just ok. Fast det ska erkännas, jag har ju inte sett alla. "Du levande" har jag till exempel inte hunnit se ännu.

Här är hela listan på nomineringarna.

Andra bloggar om: Film, Guldbaggenomineringar, Guldbaggar

Nedräkningen har börjat

Idag är det en månad kvar ... sen bär det av till Kilimanjaro/Tanzania och (förhoppningsvis) Kenya. Läsningen består just nu till stor del av guideböcker och resehandböcker. Läser bland annat en superinformativ "Trekking Guide" till Kilimanjaro som innehåller en massa handfasta träningstips och övriga tips på hur man bäst förbereder sig. Men jag tar gärna emot tips på bra böcker - fakta eller fiktion - om Tanzania och Kenya.

Andra bloggar om: Kilimajaro, Kenya, Tanzania, DN, SvD

Sub rosa

Jag har inte läst någon roman av Sara Stridsberg ... än. Men jag måste nog göra det ... snart.

Idag läste jag ett utdrag ur hennes pågående romanarbete Sub rosa som DN publicerade idag. Det var en märklig och mäktig text. Jag vet inte om det är genialiskt. Eller om det är ord skickligt ihopfogade till vackert stämningsfulla fraser. Men jag blev berörd. Visserligen illa berörd. Men ändå berörd.

Läs även andra bloggares åsikter om Sara Stridsberg, Sub rosa

"Audrey wait" - årets första lästa bok

Det är onekligen jobbigt att ta sig upp ur den jul- och nyårshelgsdvala jag befinner mig i. Men det är bara att ta tag i sig själv och försöka. Som jag skrev för några dagar sedan så blev det inte så mycket läst under ledigheten. Men nu har jag i alla fall läst manus på Audrey av Robin Benway. Jag skulle tro att boken vänder sig till de lite äldre tonåringarna. Chic lit för tonåringar kanske? Det handlar om Audrey som blir känd när hennes expojkvän och hans band gör succé med låten "Audrey wait" som handlar om hur hon gör slut med honom. När en tidning ringer och frågar henne hur det känns att få en låt skriven om sig och sedan förvränger det Audrey säger så blir hon skvallerpressens älsklingsoffer.

Så vitt jag förstått är detta författarinnans debutbok. Den är flyhänt skriven, innehåller mycket rapp dialog - lite jargongig på ett sätt jag tror ungdomar uppskattar. I en del amerikanska bloggar jag läst har den fått positivt mottagande, men jag är inte lika imponerad. Historien känns bara för osannolik. Att hennes hem skulle bli belägrat av paparazzis och att hon inte skulle kunna röra sig fritt någonstans utan att läsa om det dagen därpå, och allt detta på grund av en hitlåt, det blir för mycket fiktion för mig. Den här boken får Meg Cabots böcker i serien En prinsessas dagbok att framstå som fullt trovärdiga och realistiska.

Andra bloggar om: Autdery wait, Robin Benway, intressant.se

Nästa generation Potter ... eller?

När sista boken om Harry Potter släpptes i vintras satt jag och en kompis och spånade kring en eventuell fortsättning. Vi var rörande överens om att det nog inte skulle bli någon mer bok om Harry men kanske om hans barn. Och idag läser jag i DN att Rowling har skissat på Harry Potters släktträd där det avslöjas att han och Ginny gifter sig och får tre barn. Samtidigt förnekar hon att detta släktträd ska tolkas som att det kommer att bli flera böcker om Harry Potter. Men enligt SvD lär hon ha sagt att hon kan tänka sig att skriva fler böcker i Harry Potter-serien, men inte med Harry som huvudperson och inte än på tio år. Så vem vet, kanske jag och min kompis inte var helt fel ute när vi fantiserade kring en fortsättning med Harrys barn i centrum.

Andra bloggar om: Harry Potter, JK Rowling, intressant.se